Föreläsningen är fullkomligt överfull och Emil och jag hade tur som fick två av det sista platserna. Stor förväntan salen och ett högt sorl innan Rubem Puentedura börjar prata.
Själv behöver han ingen vidare introduktion utan han går direkt in på uppstarten för att kunna förklara SAMR-modellen.
Hur använder vi modeller för att använda teknik på vår väg mot målet?
Lärare arbetar på bra sätt men det finns inget gemensamt tänk mellan olika lärare och/eller i den övre strukturen.
Vilka program och appar är de som bäst gagnar lärande? Och hur vet vi det?
Mobila enheter ger oss större frihet, men med den friheten behöver vi skapa lärande som sker oberoende av plats. Världens kunskap är oberoende av tid och rum. Det livslånga lärandet är inte något som kan bestämmas till en viss tidpunkt. Vi behöver förändra det sätt vi tänker på i förhållande till det nya mobila lärandet.
Vi kan ha och ska ha ambitiösa och höga mål. Mål som vi kan uppnå med hjälp av datorer och/eller lärplattor.
Puentedura övergår sen till att tala om sin SAMR-modell.
Vid det lägre trappsteget ersätter vi det vi alltid har gjort med någon sorts teknisk utrustning. Steg två är ett steg uppåt, men är fortfarande en ganska liten förändring.
Om vi tar klivet ovanför de två första stegen behöver vi öka interaktionen med hjälp av digitala verktyg. Att enbart lägga ut något på en blogg är inte något vi kan lägga på den här nivån. Det vi behöver göra är att få eleverna att interagera via bloggen tex genom att ge respons på det som finns på bloggen för att ge feedback i ett digitalt forum. Du har då modifierat uppgiften på ett sätt som gör att eleverna inte hade kunnat lära sig motsvarande uppgift på annat sätt. Det innebär en betydande utveckling av inlärningen.
Den översta nivån innebär att vi kan ersätta de traditionella metoderna med någon annan uppgift som inte kunnat utföras utan de digitala verktygen. Om vi ber eleverna göra en film som de bearbetar och utvecklar med digital teknik och lägger till en interaktion med andra, så har de utfört något som inte skulle kunnat utföras annars, eller åtminstone inte lika enkelt.
Vi ska alltid sträva efter att nå det övre trappsteget.
Att skriva är viktigt. Men frågan är om vi ska låta eleverna göra det för vår skull eller för elevernas skull. Varför ska vi skriva något? Finns det alternativa och kanske bättre vägar vi kan gå för att nå ett bättre lärande.
Puentedura går sen igenom TPCK som är en annan modell som ger oss möjligheter att nå en bättre inlärning med hjälp av digital teknik.
Det är viktigt att inte bara kunna räkna upp fakta utan att också lära sig hur fakta kan användas för att ge ett mer utvecklat lärande.
Exempel på ett utvecklat lärande inom ämnet geografi med hjälp av kartor
steg 1 - använda sig av Google Earth istället för en kartbok
steg 2 - att titta på kartor och läsa av dem
steg 3 - att se hur länder interagerar med hjälp av kartor, att analysera fakta
steg 4 - geografi har konsekvenser, kunskapen i steg 3 leder vidare till en analys av de övergripande konsekvenserna
Exempel inom konst och bild
steg 1 - fotografera det du ser på museet och organisera det tex i mappar
steg 2 - koppla idéer i tiden till de olika konstverken
steg 3 - försök att kreera ett eget konstverk utifrån en idé i det du har sett. men utveckla idén genom att tex göra ett platt konstverk till något i 3D, kanske också skriva ut det i 3D
steg 4 - en konstutställning är en sorts berättad historia, skapa den historia som du har tolkat/upplevt utifrån de konstverk du har sett, vad berättar konsten för historia?, tolka den och visa också upp din tolkning
En länk till bilderna från Puenteduras föreläsning finns här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar