@braneback - The Flip Side med Bergmann

Även om man tycker att man är det kunnigaste som finns inom sitt område och även om engelska inte är något större problem i vanliga fall så känner man sig som en stammande fåne när man får diskuterat flippat med en av sina förebilder och inspirationskällor.

Jag har läst Jons blogg väldigt länge, hängt med på hans webinars och högg hans och Aaron Sams bok direkt från bokdiskarna i USA när den kom ut, eftersom jag inte hade tålamod att vänta tills den nådde Sverige några veckor senare.

Jag lyssnade på Jon och hans kollega Aaron Sams på BETT-mässan. Då tänkte jag att jag hade haft tur som faktiskt fått möjligheten att lyssna på den föreläsningen. Jag var inställd på att "Det var den gången som jag fick lyssna på Jon Bergmann."

Så det var en stor händelse i mitt flippade liv att få träffa Jon ännu en gång och dessutom under de omständigheterna som det nu blev i Sverige. 

Jag fick vara med och intervjua honom för tidningen DIU och det var väldigt givande att få prata med honom "live" eftersom det jag tänker kring det flippade klassrummet föll helt rätt på plats. Det blev på något sätt en pågående dialog under de här två dagarna. Man diskuterar något, tänker en stund och får sen möjlighet att återkomma och diskutera fler tankar som dykt upp i huvudet utifrån föregående samtal. Ibland långa samtal och ibland korta repliker. Även om vi inte har träffats innan så kändes det verkligen som om våra tankar kring det flippade klassrummet och IKT i undervisningen var något vi delade samma syn på. Det är en trygghet som jag kan bära med mig i diskussioner när tolkningen av det flippade klassrummet kommer upp på bordet. 

När jag hade kommit över äventyret med Jon i Sverige så knallade lärarlivet vidare. Tills jag blev kontaktad av Jon via ett DM lite senare på Twitter.
En fråga.
Skulle jag möjligtvis vara intresserad av att berätta om det svenska flippandet i allmänhet, och Facebookgruppen som jag startat i synnerhet, i Jons podcast The Flip Side?
På den frågan kan man bara svara ja. Innan man ångrar sig och tänker - jisses - vad har jag nu lovat?!
Men ett program blev det. Dagen då Jon skulle ringa upp mig blev jag naturligtvis försenad från jobbet. Jag nådde hem genom alla bilköer, kastade mig in genom dörren och tog ingen diskussion med mina barn ifall det skulle passa med halvstekta köttbullar eller inte. Snabbt skulle det gå. Beordrade radiotystnad någon halvtimme framåt och barrikaderade mig i sovrummet med telefonen.

Jag tror inte att du kommer få höra de tio minuter som Jon kämpade med att försöka uttala mitt namn rätt. Av alla människor han skulle intervjua så valde han att få tag i någon med både ett å och ä i namnet. Envist ville han också uttala mitt förnamn på svenska. Om inte annat fick hans ihärdighet med mitt namn ner mig lite på jorden.
Efter det pratade vi på. Han med en klar och tydlig röst utan tvekan och jag som en stammande, mumlande stackars svensk som var nervös ut i tånaglarna. Och då tänkte jag inte ens på att den här podcasten har många tiotusentalet lyssnare över hela världen. 

Jag antar att de klipper ihop mitt stapplande till något meningsfullt. Jag hoppas åtminstone det. Jag klarar nog inte av att lyssna på det på ett tag. Det får jag ta när jag vant mig vid tanken på att programmet är publicerat.
Jag tror att jag vet vad jag sa. Jon hörde vad jag sa. Men du som inte var med den kvällen här hemma hos mig och vet vad jag sa...

Dags för ett nytt avsnitt av The Flip Side med Jonathan Bergmann. Och mig.

Avsnittet heter
The Flipped Classroom Reaches Sweden and Debunks a Myth