#BETT del ett - Var är eleverna?

Jag valde att åka ensam istället för på charter till BETT-mässan i London. Det passade mig bättre att själv avgöra vad jag ville ta del av och vad jag inte var särskilt intresserad av.  Jag måste säga att jag har fått ut väldigt mycket av min resa. På flera sätt. Mitt fokus har väl i stort varit att försöka se vad som är lite mer vardag. Visst ska vi se och lyfta goda exempel, men jag funderar ofta på hur de alla goda exempel landar. Jag har varit inne på de tankarna förut.

Vad händer när föreläsningen är slut? När läraren går hem till sitt eget klassrum och ska undervisa. Jag har många gånger diskuterat med lärare som säger att de blivit inspirerade och fått se mycket nytt, men att de inte kan se hur de ska kunna använda sig av den nya kunskapen efteråt. Då när eleverna åter är i klassrummet och det inte går att boka datorerna det datum som man hade tänkt eller när tiden inte ges till att pröva nya tankesätt i vardagen. Eller de som tänker att det där var en fantastisk föreläsning och en otroligt bra föreläsare, men det är inget för mig. Och om det således finns lärare som får det där wow-känslan, men som inte fått redskapen att faktiskt och på riktigt kan eller vågar använda sig av det input som de har fått, har vi då verkligen nått fram? För mig är det viktigt att följa upp. Jag gillar att få frågor en vecka eller mer efteråt, försöka hitta nya vägar tillsammans med de som har lyssnat på min föreläsning, söka upp och sprida intressanta artiklar att föra diskussioner omkring samt att få feedback i form av att få se någons första flipp. För mig är det minst lika viktigt som föreläsningen och kanske egentligen det som är mest betydelsefullt. Jag vill inte gå hem efter att jag har föreläst och tro att jag har bidragit med något, jag vill veta var det har landat. Därför tycker jag att det också är viktigt att se vad som händer i de vanliga klassrummen och inte bara i de mest visionära. Jag kan lugnt säga att mitt London-besök på så sätt känns mycket bra. 

Och vilka är det som reser till London och BETT? Det skulle vara väldigt intressant att veta hur fördelningen ser ut mellan rektorer, IT-ledare för skolan och lärare. Är det samma människor som åker från år till år eller är det en möjlighet att för alla på skolan att få nya inputs? Skicka administratörerna, vaktmästarna, men även de som mest strävar emot IKT i skolan. Och kanske det viktigaste av allt - skicka eleverna!

På BETT lyssnade jag på Matthew Hancock (MP Minister of Skills and Enterprise). Han drog över tiden otroligt länge innan Bayleigh, Cameron, Adam och Emily fick inta scenen. Han bad tydligen om ursäkt efteråt, men någonstns så är det väl typiskt att vi kör vårt eget race och sen möjligtvis efteråt ber om ursäkt. Vi vet så mycket bättre än eleverna vad de kommer att behöva i framtiden fastän vi inte vet någonting.
”Jaha, fick du inte med dig något från skolan som du hade någon användning för? Ledsen för det.”

Hur många skickar iväg sina elever till BETT? Inte som en möjlighet att ha elever som presentatörer och glida på det faktum att man visar upp elevperspektivet.
”Se här – en elev!”
Det blir närapå som att svanenmärka ett event utan faktiskt innehåll. När jag strövade omkring på BETT-mässan så kändes det som att alla dessa försäljare, föreläsare och besökare hade en så klar uppfattning om vad som var rätt och riktigt. Utan att fråga de som faktiskt berörs. På flera ställen fanns det elever på och kring BETT. Men ser vi på eleverna som en rekvisita eller som den faktiska kärnan i vår verksamhet? Twitterflödet hyllar eleverna, men när de framför delar av sitt program står de flesta hellre på andra sidan dörren och tar ett glas vin. Vem blir först med att skicka iväg sina elever på BETT för att de ska få ta intryck av och ge uttryck för sina reflektioner om framtiden? För att de utifrån sitt perspektiv ska kunna diskutera med oss hur vi ska gå vidare. Jag hade så väldigt gärna velat ha en elev som guide på mässan.

Jag är övertygad om att vi måste sluta bjuda in eleverna till sin egen verklighet med hjälp av armbågen.

Bayleigh, Cameron, Emily och Adam (med sin lärare Tim Handley) från Woodlands Primary Acadamy