6 juni 2017

En önskelista



Min grundtanke Ă€r att alla elever i mitt klassrum ska ha samma möjligheter att nĂ„ sĂ„ höga kunskapskrav som det bara gĂ„r. Jag tycker personligen inte att dyslexi Ă€r  problematiskt i klassrummet idag. Jag lĂ„ter eleverna visa sina kunskaper pĂ„ flera olika sĂ€tt. Det Ă€r inte sĂ€rskilt komplicerat att anvĂ€nda Legimus, InlĂ€sningstjĂ€nst och talsyntes. Det hĂ€r Ă€r kompensatoriska hjĂ€lpmedel som Ă€ven elever med npf kan ha stor nytta av. Att hĂ„lla fokus Ă€r en av de svĂ„righeterna som elever med npf har och att fĂ„ lyssna pĂ„ text kan göra det enklare att ta sig igenom en text. DĂ€rmed inte sagt att elever inte behöver lĂ€strĂ€na. Avkodning och lĂ€sförstĂ„else Ă€r en nog sĂ„ viktig uppgift att arbeta med. Elevens behov styr helt enkelt hur vi arbetar och nĂ€r vi gör det pĂ„ olika sĂ€tt.

When Young Children "Hate" School, CC (by), wecometolearn

I en grupp som jag Àr med i pÄ Facebook dök sÄ följande inlÀgg upp:


Det hÀr tyckte jag var lite konstigt eftersom det inte Àr skolor eller skolhuvudmÀn som sÀtter upp reglerna för hur de Nationella proven ska genomföras. SÄ jag skrev ett svar...


SĂ„ jag fick ett svar tillbaka. Ett svar som fortfarande gjorde att jag fick klart för mig vad tanken med det hela var, sĂ„ det blev replik Ă€nnu en gĂ„ng. Det som förvĂ„nade mig mesgt var att man inte verkade tycka det Ă€r nödvĂ€ndigt att förtydliga informationen i trĂ„den. Om man gĂ„r ut med nĂ„got som man tĂ€nker... tja... "utsĂ€tta" skolan för, dĂ„ tror jag att det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att tydliggöra sina intetioner. Jag tror att det inte bara Ă€r jag som Ă€r vĂ€ldigt trött pĂ„ att man ideligen lĂ„ter lĂ€rare och skolor ta smĂ€llarna i en politiskt styrd organisation.


Jag vÀntade pÄ svaret. Inget kom. Jag hamnade i ett replikbyte med en annan person (som representerade samma organisation), men fortfarande inget förtydligande. Det enda som Äterkom var att elever med dyslexi blir diskriminerade p.g.a. att de inte fÄr göra lÀsförstÄelseproven med hjÀlp av kompensatoriska hjÀlpmedel. Jag kunde fortfarande inte förstÄ varför man vill rÀttsligt pröva sÄ att man kunde fÄ möjlighet att testa nÄgot som man redan visste var en svÄrighet för de hÀr eleverna. Var fanns den bakomliggande tanken?
DÄ fick jag svar. Av ytterligare en annan person. Om den hÀr personen representerade Dyslexiförbundet eller inte vet jag inte, men nu var det i alla fall nÄgon som kunde göra det hela lite tydligare.


SÄ vad Àr syftet med det hÀr blogginlÀgget? Jag vill absolut at alla elever i vÄr svenska skola ska fÄ möjligheter att nÄ upp till sÄ höga kunskapskrav som möjligt. Om det innebÀr att eleven behöver kompensatoriska hjÀlpmedel eller stöd pÄ annat sÀtt sÄ mÄste det vara en sjÀlvklarhet. LÀrare mÄste följa skollag och lÀroplan. LÀrare mÄste följa anvisningarna som finns i de Nationella proven. Om vi inte tycker att det fungerar bra sÄ har lÀrare varje Är chans att ge sina synpunkter pÄ de Nationella proven. Om de prov som getts just det Äret och proven som helhet.
I det hĂ€r fallet fick jag till slut en tydligare bild av syftet var med att försöka pröva det hela rĂ€ttsligt. (Även om jag fortfarande vidstĂ„r att en elevs textförstĂ„else inte nödvĂ€ndigtvis mĂ„ste testas med hjĂ€lp av en lĂ€sförstĂ„else pĂ„ Nationella provet.) Men ibland upplever jag att det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att förĂ€ldrar eller organisationer slĂ„r pĂ„ stridstrumman innan man ens har försökt förstĂ„ vad det Ă€r man slĂ„ss för. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att tĂ€nka över vem eller vilken nivĂ„ man lĂ€gger in stridsspetsen mot. Ibland frĂ„gar jag mig sjĂ€lv varför förĂ€ldrar verkar tro att vi lĂ€rare medvetet Ă€r ute efter att kunskapsmĂ€ssigt skada deras barn. Ibland undrar jag varför lĂ€rare inte förstĂ„r och rĂ€tt tolkar förĂ€ldrars frustration. Jag har inga raka svar pĂ„ de hĂ€r varför-frĂ„gorna.

SÄ fastÀn det inte Àr jul pÄ Ànnu ett bra tag sÄ har jg satt ihop en liten önskelista.:
Jag önskar mig ett slut pÄ överilade anmÀlningar till skolinspektionen för allt möljligt. (Jo jag vet att det ibland Àr bra med anmÀlningar till Skolinspektionen, men antalet anmÀlda fall Àr inte samma sak som att lÀrare/skolan alltid har gjort fel.) Jag önskar att alla lÀrare förstod vikten av att lÀra sig mer om dyslexi och npf och att de sen faktiskt omsÀtter sina kunskaper i kassrummet ocksÄ.
Jag önskar en förstÄelse för att en lÀrare ska balansera 25 elever i klassen och inte alltid kan ta hÀnsyn till enbart en elev. jag önskar att alla lÀrare förstod att mÄnga av de saker som hjÀlper elever som har svÄrigheter ocksÄ oftast gagnar de andra eleverna.
Jag önskar att förÀldrar förstÄr att ett barn som har svÄrigheter har rÀtt till hjÀlp i skolan. DÀrmed inte sagt att förÀldrar kan bestÀmma exakt hur den hjÀlpen ska utformas. Jag önskar ocksÄ att lÀrare tog sig tid att ordentigt lyssna pÄ förÀldrarnas kunskap om sina egna barn. Jag önskar mig att bÄde förÀldrar och skola visar respekt för varandra.
DÀremellan kommer det att bli en vÀldigt bra skola - för alla barn.

3 juni 2017

Filmer pÄ elever och PUL

PÄ Brinkskolan i TÀby dÀr jag jobbar har vi ofta stora samlingar dÄ vi gör saker tillsammans. FrÄn skolstarten i augusti till sista lÀsÄrsdagen i juni har vi luciafirande, dansdagar, kompisdagar och annat. Vi har ocksÄ ett Instagram-konto dÀr vi publicerar bÄde enskilda klassers aktiviteter och barnens arbeten - frÄn de allra yngsta pÄ förskolan till Äk 6. Fritids och alla möjliga lektioner försöker vi visa upp för alla som vill följa och följarna blir allt fler.

Givetvis sĂ„ vill vi ha med Ă€ven de ovan nĂ€mnda samlingarna i vĂ„rt flöde pĂ„ Instagram. Det som Ă€r viktigt att tĂ€nka pĂ„ Ă€r att det pĂ„ en skola pĂ„ ca 380 barn sĂ„ finns det garanterat ett antal som inte kan lĂ€ggas ut pĂ„ sociala medier p.g.a. PUL. SjĂ€lvklart vill vi respektera det. Med foton Ă€r det relativt enkelt. Det gĂ„r att fotografera barnen sĂ„ att inte deras ansikten syns eller lĂ€gga pĂ„ ett filter med hjĂ€lp av nĂ„gon app. Vi fotograferar ocksĂ„ mycket av barnens arbeten för sig sjĂ€lvt och den fina arbetsmiljön som vi har pĂ„ Brinkskolan.
Men det har ÀndÄ lÀnge retat mig att det inte gÄr att göra samma sak nÀr jag filmar med min iPad. Visst Àr Lucia fin Àven pÄ bild, men det Àr onekligen mÀktigt nÀr vÄrt luciatÄg gÄr pÄ bron över ljusgÄrden, ner för den breda trappan och sedan kliver in pÄ scen. Eller masseffekten som Àr sÄ hÀrlig nÀr hela skolan samlas för att sjunga eller leka tillsammans. Det skulle jag vÀldigt gÀrna vilja kunna fÄnga pÄ film för att sedan ocksÄ kunna dela. Hur lyckas man med det samtidigt som man tar hÀnsyn till PUL? Utan att exkludera nÄgot barn...

Jag har hittat appar som gör stillbilder av filmerna pĂ„ ett bra sĂ€tt och jag har hittat appar som lĂ€gger pĂ„ olika sorters fĂ€rgade filter, text eller exempelvis söta och roliga emojisar ovanpĂ„. Men vad jag Ă€r ute efter Ă€r inte att göra en "selfie-effekt" utan jag vill ha kvar filmen i stort sett som den Ă€r, bara fixa sĂ„ att det inte gĂ„r att identifiera de enskilda barn.

NÀr vi igÄr hade en av vÄra dansdagar sÄ tÀnkte jag att nu bara skulle jag hitta en app som la pÄ ett tillrÀckligt bra filter pÄ filmer för att det skulle avidentifiera enskilda elever, samtidigt som det fortfarande skulle synas tillrÀckligt bra vad som faktiskt försegick.
Och ibland lyckas man!
Gissa om jag blev glad! Om du har samma problem ska du dÀrför fÄ namnet pÄ appen som jag hittade av mig nu:


Jag har lagt in min film frÄn vÄr dansdag pÄ vÄrt Instagram-konto om du vill se hur det kan bli. Om du vill följa oss pÄ Instagram sÄ gÄr det förstÄs ocksÄ bra.
SÄ nu kommer det att bli Ànnu fler filmer!

4 februari 2017

BehÄll böckerna i skolan!


Jag har aldrig förstĂ„tt varför det mĂ„ste vara antingen eller. Jag kan bara anta att jag Ă€r vĂ€ldigt svensk pĂ„ det sĂ€ttet. Lagom Ă€r ett fint ord. 
Hos mig Ă€r digitalisering nĂ„got bra. Det innebĂ€r inte att jag anser att vi ska slĂ€nga ut lĂ€roböckerna. Om man pĂ„stĂ„r nĂ„got sĂ„dant antar jag att det kan bero pĂ„ tvĂ„ saker. Antingen sĂ„ vill man provocera. Absolut kan det vĂ€l finnas en poĂ€ng i det, men frĂ„gan Ă€r vĂ€l om poĂ€ngen landar som den ska. Det Ă€r lĂ€tt att köpa det nĂ„gon skriver bara för att det Ă€r en viss person som skriver det. Det skrivna behöver inte vara mer relevant eller sant bara för det. (Tro för all del inte pĂ„ allt jag skriver. I alla fall inte utan ordentlig eftertanke. ;) ) 
Ett provocerande inlĂ€gg Ă€r inte alltid det rĂ€tta att skriva. Om man dĂ„ inte Ă€r ute efter att provocera sĂ„ kan det helt enkelt vara sĂ„ att man inte har nĂ„gon vidare koll pĂ„ pedagogik och didaktik. Man vet inte hur man ska förhĂ„lla sig till digitala verktyg och lĂ€rande. Kanske för att man vill sĂ„ mycket mer Ă€n vad man vet eller kan, eftersom man inte har koll pĂ„ vad som egentligen sker i ett klassrum. Det ligger absolut i tiden att skriva om digitala verktyg. Det innebĂ€r inte att man kan Ă€mnet man skriver om. Jag ser och hör om mina egna barns lĂ€rande i skolan, men det Ă€r framförallt mina egna elever och min egen vidareutveckling inom undervisning som jag förhĂ„ller mig till nĂ€r jag skriver om klassrumsarbete.

Det Ă€r alldeles - alldeles - för vanligt att man tror att de digitala verktygen Ă€r lösningen pĂ„ allt. SĂ€tt nĂ„gra iPads eller Chromebooks i hĂ€nderna pĂ„ eleverna och allt kommer att lösa sig. SĂ€tt detsamma i hĂ€nderna pĂ„ lĂ€rarna och de kommer att lĂ€ra sig att hantera de digitala verktygen i klassrummet per automatik. Jag har frĂ„n början sagt att det inte kommer att ske, det finns de som fortfarande tror att det fungerar precis sĂ„, men vi mĂ„ste diskutera digital pedagogik! Kommentaren "Eleverna kan redan det dĂ€r med digitala verktyg. De kan lĂ€ra oss lĂ€rare!" har tvĂ„ stora fel i sig. Det första felet Ă€r förenklingen att eleverna ska lĂ€ra lĂ€rarna. Javisst kan de lĂ€ra oss en eller annan app eller program, men det gĂ€ller inte för alla elever och dessutom sĂ„ behöver lĂ€raren fortfarande ha sitt lĂ€rarperspektiv med pedagogik och didaktik i ryggen nĂ€r hen förhĂ„ller sig till app/program/verktyg. Det andra felet Ă€r att eleverna faktiskt inte kan digitala verktyg. MissförstĂ„ mig nu rĂ€tt. Jag brukar sĂ€ga att det finns tvĂ„ saker som vĂ„ra elever behĂ€rskar nĂ€r det gĂ€ller digitala verktyg: sociala medier och spel. Det Ă€r en förenkling, men den Ă€r ofta sant. Att lĂ€ra sig, att ta till sig kunskap (och kunskap relaterat till LĂ€roplanen!), med hjĂ€lp av digitala verktyg Ă€r inte elevernas expertisomrĂ„de - det ska vara lĂ€rarens.

Problem uppstĂ„r dock nĂ€r vi tror att eleverna kan och vet hur de ska hantera sitt lĂ€rande per automatik. Det Ă€r alldeles för vanligt att de digitala verktygen anvĂ€nds till tvĂ„ saker: faktasökande och skrivande. (SĂ„ som jag skrev om i mitt senaste blogginlĂ€gg.) NĂ€r man dĂ„ ger eleven uppgiften att göra ett arbete kring t.ex. London sĂ„ Ă€r det inte sĂ„ enkelt att eleven ska ge sig ut pĂ„ nĂ€tet och leta fakta. För att klara det behövs en grund att stĂ„ pĂ„ samt ett stort mĂ„tt av kĂ€llkritikskunskap. Har alla eleverna de förmĂ„gorna? Utan lĂ€rarens kunskap och guidning sĂ„ Ă€r svaret - nej. LĂ€roboken kan vara ett stöd i grundkunskap. LĂ€roboken Ă€r faktakollad och för det mesta sann. Det finns ett boktrycksĂ„r som man kan förhĂ„lla sig till och ett diskussionsunderlag att utgĂ„ ifrĂ„n. Sen bör naturligtvis Ă€ven lĂ€roboken utsĂ€ttas för kĂ€llkritisk granskning, men sannolikheten för att innehĂ„llet Ă€r kĂ€pprĂ€tt fel Ă€r Ă€ndĂ„ mycket mindre Ă€n den fakta som finns pĂ„ nĂ€tet.

NĂ€r sĂ„ eleven har sina grundlĂ€ggande fakta, som gett vid handen att en förkunskap finns och att eleven har en kompass att utgĂ„ ifrĂ„n, sĂ„ kan sökandet pĂ„ nĂ€tet pĂ„börjas. Men (och det Ă€r ett viktigt men) det Ă€r inte sĂ„ enkelt som att skjutsa ut eleverna pĂ„ nĂ€tet pĂ„ en gĂ„ng nu heller. Varför inte? Jo det Ă€r helt enkelt sĂ„ att om man söker pĂ„ London sĂ„ fĂ„r man upp en liten text dĂ€r det stĂ„r "UngefĂ€r 1 840 000 000 resultat (0,45 sekunder)". Det Ă€r en enorm(!) mĂ€ngd information, men innan vi ropar hurra sĂ„ mĂ„ste vi tĂ€nka efter. Vad innebĂ€r det hĂ€r för eleven? Om hen har hoppat över det första steget med att fĂ„ en grundlĂ€ggande förstĂ„else Ă€r det ytterst svĂ„rt att förhĂ„lla sig till all information som nu flödar in. Om eleven har en grund (frĂ„n lĂ€roböcker) Ă€r det fortfarande svĂ„rt. Var ska man börja, vilka lĂ€nkar Ă€r relevanta, vilka texter kan jag förstĂ„, hur mĂ„nga artiklar ska jag lĂ€sa, har jag en kĂ€llkritisk förmĂ„ga..? 

Wikipedia kommer ofta först och innehĂ„ller oftast helt korrekt information. Men Ă„tminstone mina elever förstĂ„r inte texten rakt av. DĂ€rpĂ„ följer det faktum att man ocksĂ„ mĂ„ste arbeta sprĂ„kinriktat i hög grad för att eleven ska kunna arbeta med, förstĂ„ och ta till sig en sĂ„dan text. LĂ€roböcker Ă€r bra att grundlĂ€gga sĂ„nt kunnande i. Det Ă€r ytterst sĂ€llan jag slĂ€nger ut dem fritt pĂ„ nĂ€tet. Jag kan inte sĂ€ga "Forska om London!" och förvĂ€nta mig att eleverna klarar av resten pĂ„ ett roligt och engagerat sĂ€tt helt sjĂ€lva. NĂ„gon kanske gör det, men definitivt inte alla. För att eleverna ska kunna (och dessutom lĂ€ra sig) att hantera digital information behöver jag som lĂ€rare leda och undervisa. 
Jag brukar ge eleverna ett antal lĂ€nkar, med varierande svĂ„righetsgrad, som hjĂ€lper dem att hitta rĂ€tt i djungeln. Jag lĂ€gger lĂ€nkarna pĂ„ vĂ„r blogg, men det gĂ„r att göra pĂ„ andra sĂ€tt. T.o.m. att skriva upp dem pĂ„ en whiteboard. (Hemskt och bakĂ„tstrĂ€vande, men det fungerar.) Även hĂ€r behöver eleverna arbeta kĂ€llkritiskt. UtifrĂ„n en grundkunskap och sedan utvalda sidor kan de sedan arbeta vidare med eget sökande om sĂ„ Ă€r önskvĂ€rt. 
Man kan inte prata om att slÀnga ut lÀroböcker ur klassrummen utan att ocksÄ diskutera, samt förstÄ, hur eleverna behöver förhÄlla sig till "ungefÀr 1 840 000 000 resultat"!

Skolan mÄste inte vara rolig jÀmt. Det Àr inte vÄrt uppdrag. Det Àr inte lÀrarnas uppgift att stÄ pÄ huvudet och jonglera med fÀrgglada bollar varje lektion. DÀremot ska det finnas en strÀvan att finna varje elev. En vilja att fÄ varje elev att nÄ nya och högre mÄl/kunskapskrav. LÀroböckerna Àr en del i undervisningen som vi inte kan slÀnga ut utan vidare. De Àr en bra grund att stÄ pÄ bÄde för lÀrare och elev.


Bild: Colorful Books Stacked (Blender)CC (BY), FutUndBeidl

1 februari 2017

Skriva, söka fakta och kommunicera med hemmet

Jag har varit pĂ„ ett öppet hus ikvĂ€ll. Var och varför spelar ingen större roll, men det var inte pĂ„ min egen skola. Att ta nĂ„got "skolmĂ€ssigt" och förpacka det i lite finare material Ă€r pĂ„ sĂ€tt och vis kanske hela essensen av ett öppet hus. ÄndĂ„ bör vi kanske fundera över vad vi faktiskt sĂ€ger och kommunicerar med yttervĂ€rlden. Hur mycket ytfinish kan vi lĂ€gga pĂ„ utan att det blir ihĂ„ligt inuti?

Det sades att elevfokus Àr viktigt och sjÀlvklart pÄ skolan. PÄ personlig erfarenhetsbasis kÀndes det som att de mest menade det sÄ lÀnge eleverna fungerar efter "normen". Jag blev lite ledsen i mammahjÀrtat. Jag funderade pÄ att stanna kvar för att stÀlla nÄgra riktigt rÀviga frÄgor angÄende npf och inkluderande undervisning till lÀrarna. Varför inte ocksÄ övergripande elevomsorg? Det skulle behövas stÀllas pÄ sin kant, men jag stod över det.

Just nÀr jag funderade som bÀst över det hÀr svÀngde vi av frÄn mammas gata (sÄ att sÀga) och körde upp pÄ mammas autostrada. PÄ sÄ vis kanske domen faller orÀttvist, men jag hörde nÄgon sÀga:
"Vad anvĂ€nder vi elevernas datorer till pĂ„ skolan? Skriva, söka fakta och kommunicera med hemmet." 

Jag undrar om de hörde min djupa suck uppifrĂ„n lĂ€ktaren. De hade gett mig det sjĂ€lvklara och alldeles för enkla. Ärligt talat sĂ„ förvĂ€ntar jag mig mer av en "en-till-en"-skola. Om vi tar bort kommunikationen med hemmen sĂ„ Ă„terstĂ„r för eleverna tvĂ„ saker för eleverna; skriva och söka fakta. Jag sĂ€ger inte att det inte kan göras, men digitala verktyg ger oss möjligheter till sĂ„ mycket mer... och det Ă€r mervĂ€rdet som vi Ă€r ute efter.

LÄt mig dÀrför inför kommande öppna hus ge bort lite fler ord. Med digital teknik kan man nÀmligen förutom att skriva och leta efter fakta bland annat...

Kunskap
FörstÄelse
TillÀmpning
Analys
UtvÀrdering
definiera
identifiera
beskriva
sortera
lista
namnge argumentera
leta
kÀnna igen
vÀlja
undersöka
lokalisera
citera
reproducera
klassificera
berÀtta
kopiera
upptÀcka
duplicera
samla
lyssna
observera
lÀsa
Recitera
spela in
repetera
förhöra
ÄterberÀtta
visualisera
filma
redovisa

ordna
kategorisera
förÀndring
skapa diagram
citera
klassificera
konvertera
försvara
demonstrera
bestÀmma
schemalÀgga
differentiera
sÀrskilja
rita
redigera
uppskatta
förklara
extrapolera
fylla i
följa
formulera
samla
generalisera
ge exempel
namnge
illustrera
interpolera
tolka
specificera
lokalisera
organisera
förutsÀga
förbereda
citera
lÀsa
ordna om
relatera
ordna
omformulera
upprepa
skriva om
summera
översÀtta
uppdatera

tillÀmpa
berÀkna
förÀndra
vÀlja
klassificera
processa
konstruera
demonstrera
utveckla
upptÀcka
generalisera
manipulera
modifiera
driva teser
organisera
förutsÀga
förbereda
producera
relatera
omstrukturera
redovisa
lösa problem
överföra
redovisa
skissa
rita
förbereda
filma
samarbeta
analysera
bedöma
bryta ner
kategorisera
klassificera
kombinera
jÀmföra
hÀrleda
försvara
detektera
differentiera 
sÀrskilja
utvÀrdera
formulera
generera
identifiera
illustrera
inducera
planera
pÄpeka
frÄga
relatera
spara
vÀlja
jÀmföra
separera
förkorta
strukturera
tolka
förklara
Ă€ndra
berÀkna
förÀndra
klassificera
kombinera
komponera
konstruera
skapa
hÀrleda
konstruera
utforma
utveckla
upptÀcka
diskutera
leda vidare
expandera
förklara
formulera
generalisera
generera
modifiera
organisera
omskriva
producera
föreslÄ
ordna om
rekonstruera
relatera
omorganisera
revidera
beteckna
förenkla
ange
summera
syntetisera
systematisera
berÀtta
sÀnda
skriva
besluta
bedöma
motivera
summera
rekommendera
övervÀga



21 januari 2017

Synonymer sa hon

Begrepp Àr en del av The Big Five. Inom svenskÀmnet innebÀr det bland annat alla grammatiska uttryck, men det handlar ocksÄ om att prata om synonymer. Samtidigt som vi vill att eleverna ska variera sitt sprÄk genom att t.ex. anvÀnda synonymer sÄ Àr det inte alltid helt enkelt att fÄ till det dÀr. Ordet sa Àr kanske det som oftast förekommer och som samtidigt verkar vara svÄrt att byta ut. (Det innebÀr inte alltid att ordet ska bytas ut, ibland har det definitivt sin givna plats i en text.) Att stÀrka ordförrÄdet kan man givetvis göra genom lÀsning, men jag tror pÄ att samtidigt aktivt arbeta med synonymer. Hur kan man dÄ veta hur man ska variera sig om orden Ànnu inte finns?

SÄ jag har funderat pÄ hur jag bÀst hjÀlper mina eleverna att pÄminnas om att variera samtidigt som de fÄr bra exempel pÄ andra ord att anvÀnda. I mitt förra inlÀgg la jag ut nÄgra posters och plötsligt blev kombinationen given. Den hÀr gÄngen blev det sÄledes posters med synonymer. DÄ kan eleverna gÄ fram till en rad med ord nÀr de behöver och samtidigt blir det en aktivitet som stÀrker skribenterna i att variera sprÄket som kanske smittar av sig Àven pÄ andra ord. Resultatet ÄterstÄr att se. Jag har valt nÄgra av de vanligaste orden som jag tyckte behövde fÄ lite sÀllskap och givetvis behöver man prata om de olika vÀrdena som ligger i orden.









15 januari 2017

Growth mindset - posters

I USA har man ofta uppmuntrande posters pÄ vÀggarna i skolan. Jag har nu gjort ett antal sjÀlv som jag tÀnker sÀtta upp i klassrummet. Om du vill ha nÄgon sÄ Àr du vÀlkommen att lÄna.

(NÄgra fler posters har du i det hÀr blogginlÀgget.)












Jag lÀgger in den hÀr ocksÄ. Det var ett tag sen jag gjorde den, men den har varit vÀldigt populÀr. BlogginlÀgget om "Segertrappan" finns hÀr.





9 oktober 2016

För vems skull Àr du i skolan?

Om du Àr elev kanske svaret pÄ rubriken blir "Eftersom mamma och pappa sÀger det." eller "För att jag ska lÀra mig saker," Men om du Àr lÀrare, vad blir svaret dÄ? (Förutom det mest grundlÀggande - att alla (i alla fall de allra flesta) behöver tjÀna pengar pÄ nÄgot sÀtt.) Jag har den senaste tiden nÀmligen funderat en del pÄ vad som skrivs av lÀrare i sociala medier. Bloggar som ska pushas, inlÀgg som ska spridas. Det Àr bra att sprida en positiv bild av skolan, jag gillar det. Men pÄ vika villkor?

Det som jag tycker gör att det blir svÄrt Àr ifall grÀnsen mellan det privata och jobbet suddas ut för mycket. Jag tÀnker att en del bloggposter mer verkar vara en reklampelare för den egna skolan eller för lÀraren sjÀlv. Vem Àr det jag vill sÀlja egentligen? Jag som pÄ nÄgot naivt sÀtt ÀndÄ trott att vi lÀrare Àr i skolan för att alla barn har rÀtt till en bra utbildning. Men nÀr vi försöker sÀlja in vÄr skola, eller oss sjÀlva, sÄ tycker jag att den primÀra anledningen hamnar alldeles för lÄngt bak i prioriteringsordningen.

Det har hÀnt att jag har skrivit saker som jag tycker Àr bra med den skolan jag jobbar pÄ, det Àr egentligen inte det jag Àr ute efter. Men ibland mÀrks det alldeles för tydligt att fokus inte finns pÄ eleverna, Àven fast man vill göra gÀllande att det Àr sÄ. Jag Àlskar att lÀsa texter om hur lÀrare lyckas med sina lektioner, hur de förbÀttrar sin undervisning och/eller vilka resultat eleverna verkar ha upppnÄtt efter vissa arbetspass. Men frÄn det till att hela tiden behöva konstatera att den egna skolan Àr bÀst (och dÀrmed ocksÄ att alla andra skolor Àr sÀmre)... SÀljmomentet verkar mest gÄ ut pÄ att visa vilket vansinnigt bra jobb lÀrarna gör istÀllet för att ha fokus pÄ eleverna. För att personalen ska fÄ tillfÀllen att synas Ànnu mer eller för att man ska kunna dra till sig fler elever eftersom skolan ligger sÄ i framkant att man snart trillar över samma kant.
Nej jag gillar inte idén med att skolor ska vara sÀljande enheter. StrÀvan mÄste vara att alla skolor ska vara bÀst. Inte att vi ska som mÄl att hela tiden hissa oss sjÀlva pÄ bekostnad av att vi indirekt dissar andra skolor dÀr inte alla innoativa och vÀrldsbÀsta lÀrare finns.
Nej jag förstÄr inte det. Vad tjÀnar vi pÄ att kliva pÄ varandra för att nÄ ut med vÄrt budskap?

Nu kommer det en snutt reklam, men förhoppningsvis en sund sÄdan.
PÄ den skolan som jag jobbar pÄ nu finns det otroligt mÄnga positiva saker, precis som det gör pÄ de allra flesta andra (om inte alla) andra skolor i Sverige. Men det jag absolut gillar mest Àr att skolan (och rektor) inte har som första prioritet att sÀlja konceptet Brinkskolan. Det behöver inte vara pukor och trumpeter i ett högt tempo för basunera ut ett budskap om att skolan sÀr en vÀldigt bra skola.

PÄ Brinkskolan Àr första prioritet eleverna, det Àr dÀrför vi Àr i skolan och gör det vi gör, precis sÄ som det ska vara.
Reklam slut.

Alla foton pÄ min blogg kommer (nÀr inget annat anges) frÄn min egen kamera.
Fler av mina foton hittar du pÄ Flickr.