1 april 2014

Flippat lärande - fyra pelare

För ungefär två veckor sedan så gick Flipped Learning Network ut med en nu definition av flippad lärande. Med tanke på alla de missuppfattningar som finns kring flippat så kan det vara bra att den största organisationen runt flippat lärande ger lite fler riktlinjer att hålla sig till.
Om man vill uttrycka sig enkelt så kan man säga att det flippade klassrummet går ut på att göra förberedande skolarbete hemma och läxan i skolan. Att definiera flippat på det sättet är emellertid just upplagt för just de här missuppfattningarna.

För det första behöver vi skilja på flippat klassrum och flippat lärande. Det kan tyckas vara samma sak, men om vi reder ut begreppen lite blir det tydligare att det faktiskt finns en skillnad. Det flippade klassrummet är en föränderlig och utvecklande process som är i ständigt rörelse framåt.
Ett flippat klassrum kan innebära flippat lärande, men är inte nödvändigtvis en del av det. Att använda sig av förberedelse inför ett klassrumsmoment är i sig inte flippat lärande. Enligt definitionen är det nödvändigt att uppfylla fyra krav för att ett flippat lärande ska uppnås. Kraven kallas för det flippade lärandets fyra pelare. Jag har gjort ett försök att översätta det till svenska för att sedan resonera lite kring varje pelare.

F - Flexibel inläningsmiljö
L - Lärandekultur i förändring
I - Innehåll med mening
P - Professionella lärare

Flexibel inlärningsmiljö innebär att det i klassrummet finns gott om utrymme och tid för kollaborativt lärande. Hur du möblerar klassrummet blir oerhört viktigt. Om du tänker efter så kan du du se ganska tydligt ifall ett klassrum bjuder in eleverna till lärande samtal eller om det rent av sätter upp hinder för det. Att skapa en möblering för ökat lärande är viktigare än vad man kan tro och att ge eleverna tid till samtal är ofta enkelt att säga, men gör vi det verkligen? Flexibelt lärande behöver olika miljöer där eleverna helt enkelt kan välja hur de bäst interagerar i en given situation. Glöm inte att korridoren utanför klassrummet eller en bänk på skolgården faktiskt kan fungera som ett extra utrymme. Fungerar det inte? Klarar eleverna inte av det ansvaret? Det är inte bänken i sig som avgör ifall eleven lär sig inte. Försök istället identifiera det verkliga problemet. Behöver eleven kanske tydligare riktlinjer eller kortare delmål?
I samma anda behöver även du som lärare vara flexibel i ditt sätt att bemöta eleven. Det handlar om att lyssna och förstå var i lärandeprocessen varje elev befinner sig och att hjälpa eleven att nå sina individuella mål just efter sina förutsättningar. För att du ska klara av det så behöver du släppa tanken på att alla elever befinner sig på samma sida i läroboken, även om du inte använder dig av en bok. Var medveten om att elever lär sig olika snabbt och på olika sätt inte bara i tanken, utan även i ditt sätt att undervisa. Det gäller att du ser över ditt pedagogiska tanke- och arbetssätt så att dina elever får bästa möjliga utbyte av den tid som frigörs genom att ge den förberedande informationen innan lektionen. Även om eleverna arbetar mer självständigt så är det viktigt att ständigt vara närvarande. Dels för att finnas som stöd för eleverna i deras lärande och dels för att kunna följa upp eleverna i stunden och för att du ska kunna ge eleverna rätt verktyg för att kunna klättra vidare på kunskapsstegen. Glöm inte heller att ge eleverna engagerande och tankeutvecklande frågor istället för att förhöra eleverna på deras kunnande när du samspelar med dem i klassrummet. I ett klassrum där eleverna arbetar aktivt med material och innehåll kan lärarna lättare få syn på var styrkor och luckor finns i elevernas lärande .

Lärandekultur i förändring är kanske det svåraste att åstadkomma. Och om det är svårt i ett klassrum så är det ingenting mot vad det är att försöka förändra lärandekulturen på en hel skola. Det flippade klassrummet kräver en stor förändring i rollerna som eleverna och läraren har. Du som lärare behöver lämna din roll som föreläsare och istället bli bekväm i en roll som i det närmaste skulle kunna liknas vid en personlig tränare. Eleven måste ta ett ökat ansvar för sin egen inlärning genom att verkligen ta till sig det förberedande innehållet och aktivt arbeta med det under lektionen. Det kan ta tid för både elever och lärare att vänja sig vid den här förändringen, men det viktiga är att du vågar tro på din egen professionalism och framför allt dina elevers dito.


Innehåll med mening innebär att du bland annat ger eleverna de resurserna de behöver för att lyckas. Det innebär inte att varje elev behöver ha en egen dator utan att du inte kan ignorera det faktum att en elev inte har tillgång till digitala verktyg. Om det innebär att du laddar upp filmer på Youtube, eller om du ger dem ett USB-minne med innehållet på är egentligen egalt. Det är det digitala innehållet som du måste ge din elev möjlighet att arbeta med för att kunna förbereda sig. Jag har många gånger låtit elever sitta kvar i skolan för att göra sin förberedelsetid när jag ändå sitter kvar och arbetar. Det brukar fungera alldeles utmärkt. Även läxläsningstid arrangerad av skolan är ett gyllene tillfälle för eleverna att utnyttja i det här fallet.
För att ett flippat klassrum ska fungera på bästa möjliga sätt måste du ge specifika instruktioner för dina elever att följa upp förberedelsen med. Det är inte omöjligt att dina elever till exempel har sett filmen utan att faktiskt ha sett den. Att ta del av en pedagogisk flipp är inte samma sak som att se ett underhållningsprogram på TV eller att spela ett onlinespel. Många gånger behöver du faktiskt lära dina elever hur de ska ta del av flipparna hemma. Att kombinera själva flippen med något som följer upp kunskapsinnehållet samtidigt är ett bra sätt att dels försäkra sig om att eleverna är uppmärksamma på kunskapsinnehållet, men också en möjlighet för dig att i förväg (och fortlöpande) få en möjlighet att veta hur alla elever ligger till. Vilka behöver extra stöd för att förstå kunskapsinnehållet, vilka klarar sig som det är och vilka behöver få en ökad utmaning? Om du inte gör en kontroll på det här sättet är det också svårt att få grepp om hur du ska lägga upp din lektion. Resultatet kan i värsta fall att trots dina goda intentioner så befinner du dig plötsligt mitt i en lektion som ingen har förberett sig på. Sen spelar det ingen roll om det beror på att de har struntat i att göra flippen, inte förstod innehållet eller inte registrerade det pga av att de fann det hela ointressant i största allmänhet.
Be dina elever att kort sammanfatta innehållet i filmen, gör en enkät, be dem ställa frågor om filmen i bloggkommentarerna eller rent av hitta argument som går på tvärs med det som flippen vill förmedla. Utmana eleverna på olika sätt. Slentrian är en av det flippade klassrummets värsta fiender liksom för all pedagogik. På det här sättet kan du vara säker på att dina elever verklige är förberedda inför lektionen och du får dessutom möjlighet att arbeta formativt även under själva processen med det flippade. Glöm inte heller att elever är som alla andra människor. De gillar nämligen att få feedback oavsett om de har lyckats eller inte.

Professionella lärare är de lärare som delar och tar del av resurser med kollegor. De interagerar samt utbyter erfarenheter och tankar genom olika diskussionsforum samt gör sitt arbete transparent för att kunna välkomna konstruktiv kritik. Den professionella läraren reflekterar över sin undervisning och klarar av att släppa ansvaret för elevens lärande till eleven själv utan att för den sakens skull tappa kontrollen över de kunskapskrav som finns för varje elev och hen undervisar också självklart i enlighet med styrdokumenten.
För att kunna klara av att förändra undervisningen och det sätt som vi tänker kring undervisning måste lärarna ges rätt stöd. Det gäller både digitala verktyg, fortbildning och tid.  Den mentala flippen - från traditionell undervisning till flippat klassrum och lärande - är en personlig resa. Somliga gör en mental flipp relativt enkelt, medan andra har en ganska lång och omvälvande resa framför sig. Lärare som står inför en mental flipp behöver så mycket hjälp som de kan få... och lite till. Lärare behöver också tid för att planera, förbereda lektioner, tid att samarbeta med kollegor samt reflektera.  De behöver administrativt stöd, digitala resurser och (kanske viktigast av allt) fortlöpande professionellt stöd. Dels av ledning och skolhuvudman, men också i forma av någon kunnig och stöttande kollega.



I grunden är det flippade klassrummets syfte att skifta fokus från gemensamma instruktioner i storgrupp till att ge eleverna möjlighet att få mer individuellt anpassad undervisning och tid  med sin lärare. Ofta får jag frågan hur man börjar. Det är inte svårare än att du börjar med en enda lektion. När du har gjort det så ge dig själv tid att stanna upp och utvärdera. Egentligen inte för att du ska utröna om det gick bra eller inte, utan snarare bara för att försöka få syn på ifall det var något som förändrades i klassrummet eller hos eleverna. Använd dig av de kunskaper som reflektionen ger dig när du sen går vidare till nästa lektion. Bygg sedan upp ett kunnande om hur du bäst flippar ditt klassrum för just dina elever och hur du i fortsättningen bäst ska kunna följa elevernas lärande och arbeta formativt tillsammans med dom.


0 kommentarer :

Skicka en kommentar