Den felfria läraren ~ Kilskrift

Först lite bakgrund till mina (ännu inte riktigt strukurerade) tankar...

Det finns lärare som får veta att de gör fel hur de än bär sig åt. Egentligen är det väl inte så konstigt med tanke på att vi i det närmaste alltid har 75 personer som ser på det vi gör mer eller mindre dagligen. 25 av dom sitter i klassrummet och tar del av vår undervisning. 50 av dom har egna jobb och får höra om vad vi gör via de första 25. Det är inte alltid lätt att få alla 75 nöjda till 100 %, om ens möjligt varje dag och varje minut.

Jag sitter och förbereder lektioner. Precis som alla andra lärare en söndag. (Kanske borde man addera alla timmar lärare arbetar på söndagar för att få ett slut på påståendet att vi har så mycket ledigt i det här yrket. Men det är ett helt annat blogginlägg.) Jag använder olika material för att summera ihop till en lektion som passar bra för just mina elever. Det handlar om de fem världsreligionerna för åk 5 och då jag inte söker på Internet så bläddrar bland mina hemsläpade böcker och papper. Det är då jag hittar det här:

Jag kan tycka att uppgiften är bra. Lagom för en årskurs 5 att använda. Men jag blev ganska förvånad över en sak. Varför väljer man att skriva ut alla heliga skrifter med namn, utom en. För istället för Tora eller Tanach står det "Bibeln inte NT". Om man nu överhuvud taget ska förtydliga något i den här uppgiften, vilket jag inte tycker att man ska, så vore det mer naturligt att förenkla kristendomens heliga skrift. Kristendomens heliga skrift är Torah och NT är mer naturligt eftersom kristendomen bygger på judendomen och inte tvärs om. Men det hade blivit minst lika tokigt i sammanhanget.

Man kan kan tycka att problemet är obetydligt, men för mig satte det igång flera tankeverksamheter i hjärnan. Varför väljer man att förenkla saker i skolan? Jag antar att det oftast handlar om att vi vill att våra elever ska förstå. I det här fallet ovan var det kanske en vilja att kombinera ihop begrepp med förståelsen för vad begreppet står för. Men när vi gör det (och det här är bara ett exempel) så hoppar vi över det faktum att begreppet i sig är något vi behöver arbeta med. I och med vår välvilja i att eleverna ska förstå vad vi pratar om så kanske vi förklarar på ett sätt som gör att kunskapen i sig blir förenklad?

Är det den här förenklade kunskapen som gör att t.ex. en sportjournalist inte riktigt förstår varför finlandssvenske Kasper Björkqvist talar svenska? Vi tar oss igenom kunskaper utan att ge våra elever begrepp och sammanhang som är relevanta. Utifrån resonemanget som den intervjuande journalisten för så har han kanske inte heller någon kunskap om att franska är ett så stort språk i Afrika. Eller hur det sambandet i sig har fått för effekter för dagens Afrika.
När jag började arbeta som lärare så pratade vi fortfarande om plus och minus i skolan. Det hoppas jag att vi har slutat med. Jag tror inte på "rabbelkunskaper", men jag tror på att lära ut begrepp och att sätta in dom i ett sammanhang.

Någon sa en gång till mig att det var bättre att använda läroböcker eftersom de var faktagranskade och säkra att använda. Det kanske bara är jag, men jag hittar ofta saker i böcker från olika ämnen där konstigheter smygt sig in. Inte bara enstaka begrepp utan ibland hela resonemang som mina mellanstadieelever reagerar över och kan klargöra på ett mycket bättre sätt. På ett sätt är det bra, för det visar att mina elever har så pass mycket säkerhet och källkritiskt förhållningssätt att de faktiskt reagerar.
Samtidigt så vill jag mena att det per automatik inte på något sätt innebär att fakta ur en bok är så väldigt mycket bättre än om det kommer från nätet. Det kluriga med nätet är att vi behöver hjälpa våra elever att faktagranska och att hitta texter på en nivå som fungerar ur ett inlärningsperspektiv. Det kluriga med böcker är att det trots allt fortfarande kan finnas faktafel eller märkliga vändningar i dom som inte alls fungerar särskilt bra, men att vi ändå litar så mycket mer på böcker så att vi missar just det. På något sätt tycks det vara mer ok om det står något fel i en bok än i en text på nätet. På något sätt kan man tro att vi vaccinerar våra elever från att ens behöva råka ut för det minsta felinlärning bara vi använder böcker som är utarbetade enligt Lgr11. Men kunskapen är vidare än så. Den finns på fler ställen än i en bok och den är inte alltid allt igenom perfekt även om den finns i en bok. Eller på en blogg för den delen. Det finns ingen riktig röd tråd i det jag nyss har skrivit och inget egentligt övergripande resonemang. Tro alltså inte på ett ord av vad jag skriver här.

Det finns fel överallt. Bättre är att vara förberedd på det än att tro att något är absolut. Men jag varnar er: Lämna aldrig en elev ensam med en bok. I värsta fall blir hen nämligen lärare! Och en lärare måste vara absolut felfri.