Vad är det som gör att lärare inte vill ta till sig och använda digital teknik i undervisningen?
Egentligen är det två saker jag funderar över. Det ena är att många lärare inte är bekväma med tekniken i sig. De är helt enkelt inte vana att själva använda det mer än till att kanske besvara email, betala räkningar eller googla efter bestämda hemsidor. Det andra är att lärare inte vet, eller är osäkra på, hur de ska använda IKT i sin undervisning.
Det finns lysande exempel på lärare som använder digital teknik i sin undervisning. Listan på guldäpple-nominerade är en fingervisning om vilken kompetens som finns ute i landet. Men det är alldeles för många lärare som inte använder IKT-pedagogik alls eller ens anser att det är nödvändigt. Lärarutbildningarna (med något undantag) verkar inte heller arbeta särskilt aktivt med hur lärare ska kunna förmedla kunskap till eleverna med hjälp av digitala verktyg. Istället fokuserar de på pedagogisk teori i allmänhet och på olika (mer traditionella) sätt att undervisa.
Hur ska vi i skolan klara av att hänga med i elevernas tekniska kunnande och samhällets förväntningar på att vi är digitalt kompetenta om vi inte utbildar de verksamma lärarna i både praktiskt kunnande och IKT-pedagogik? Hur ska lärare någonsin komma ikapp det samhälle som de utbildar sina elever att verka i om inte lärarutbildningarna gör detsamma?
Många verksamma lärare och studenter inom lärarutbildningen säger att de vill ha mer utbildning inom tekniskt kunnande och IKT-pedagogik. Ofta löser man det genom att sätta in en fristående kurs, i stället för att integrera teknik och pedagogik. Det här tycks gälla både för studenter på lärarutbildningar och ute i skolverksamheten för verksamma lärare och för elever.
Den tekniska utbildningen verkar inrikta sig på att använda teknik för att öka lärarens personliga effektivitet. Genom att t.ex. lära sig onlineverktyg som Unikum, Fronter eller något liknande kan man underlätta administrationen för läraren. Även kurser som PIM inriktar sig på liknande sätt på hur läraren ska kunna använda ordbehandling och Powerpoint utan att direkt koppla det till undervisningen i sig. Vi lär alltså möjligtvis ut hur man behärskar verktygen, men inte hur de ska användas och integreras i undervisningen.
Nya lärare verkar inte vara mer benägna att använda digital teknik i undervisningen än sina mer erfarna kollegor, vilket på sätt och vis förvånar mig eftersom de i större utsträckning har vuxit upp med digital teknik och sociala medier. Men om vi inte lär ut pedagogik vid lärarhögskolorna så är det inte den lättaste uppgiften att guida elever i kunskapsinhämtandet. Om vi inte lär ut IKT-pedagogik får det motsvarande effekt på lärarnas förmåga att integrera digitala verktyg i undervisningen. Det blir istället något som man väljer att arbeta med vid sidan om.
Kunskap i IKT-pedagogik och digitala verktyg borde vara en självklar fråga på varje anställningsintervju och ett klart kriterium att ta hänsyn till vid lönerevision. Någon kan hävda att jag skriver så i egen sak, eftersom jag själv behärskar området, men ställ då frågan varför jag har valt att öka mina kunskaper i området! Förutom att det är ett personligt intresse (vilket säkert kan göra det lättare för mig än för andra) så är det också för att styrdokumenten talar sitt tydliga språk i frågan och dessutom för att jag tror att det är en oundviklig samhällsutveckling vi står inför. Nej fel - står mitt i skulle jag faktiskt bestämt vilja hävda. Man kan som lärare, rektor, beslutsfattare eller politiker sprattla hur mycket man vill - vi är redan där - och det är vår skyldighet att ge våra elever de kunskaper och färdigheter som de behöver för att navigera i dagens (och morgondagens) samhälle.
Lärare och lärarstudenter måste få mer utbildning i digital teknik och IKT-pedagogik. Det behöver ske genom studier, diskussionsgrupper, föreläsningar, praktiskt användande i klassrummet och reflektion med utvärdering därefter.
Parallellt behövs mer forskning om det praktiska arbetet med digitala verktyg i klassrummet. Jag får ofta som motargument till användandet av digitala verktyg och IKT-pedagogik att det inte finns någon forskning som stödjer IKT-pedagogiskt arbete i tillräckligt stor utsträckning. Undervisningen ska vila på praktisk erfarenhet och beprövad forskning. Absolut. Men jag vill gärna se den forskare som gör sina studier på något som inte alls förekommer i våra skolor ute i verkligheten.
Jag tror att lärare måste bli mer aktiva och ta till sig ett IKT-pedagogiskt tankesätt. Men jag är också övertygad om att rektorer, beslutsfattare, lärarutbildare och politiker måste bli mer aktiva för att hjälpa lärare att klara av att använda digitala verktyg i undervisningen. Arbetar man t.ex. som rektor eller sitter i Barn- och grundskolenämnden behöver man sätta sig in i och förnya sitt eget tänk kring IKT-pedagogik. Det räcker inte med att ta beslut om en en-till-en-satsning eller att köpa in ett antal extra datorer och sen låta lärarna eller lärarstudenterna "fixa" det där själva. Idén med att göra IKT-pedagogiken till en ständigt närvarande del av undervisningen kräver att alla instanser kollektivt förstår och ställer upp på den verksamhetsplanen.





