Så vad göra? Det brukar som sagt lösa sig, men man kan aldrig vara riktigt säker på hur mycket tid som försvinner det där sista veckorna. Helt plötsligt blir klassen utmanad på brännboll av parallellklassen, slöjden behöer en extra timme, klassresan hamnade på en måndag eller också så åker elever iväg på diverse ledigheter för syskons studentexamen eller farmors 80-årskalas i Småland. Det finns således inga givna garantier för hur många lektioner eller elever som finns kvar. Det kan finnas vissa saker som måste göras färdiga. Samtidigt måst de sista veckorna vara meningsfulla både ur undervisningsperspektiv som en möjlighet för eleven att göra färdigt och/eller förbättra olika förmågor och kunskaper. (Jag känner att jag upprepar mig nu, men jag har vridit och vänt på meningarna utan att kunna ändra på dom. Det får stå så här helt enkelt.)
I år fick de två klasser som jag undervisar i SO arbeta med Powtoon. Jag tror på vikten av att lära känna ett program innan eleverna kastas in i skarpt läge och ska använda det som ett verktyg i sitt lärande. Eleverna hinner "leka av sig" och de har fått lära känna programmet och dess möjligheter, testa alla möjliga kombinationer och idéer. Jag gör så här med alla program jag introducerar för en grupp. Det kan vara Word för de yngre eleverna eller mer specifika program, men tiden det tar att låta eleverna "upptäcka" programmet får både jag och eleverna tillbaka i både tid och kraft senare.
Jag hade också under en bildlektion arbetat med symboler och alla fick fundera ut bakgrunden i ett (påhittat) lands historia och kultur. Därpå skulle de väva in den kunskap de skaffat sig om sitt eget land för att rita en flagga. Kunskapen de skaffat sig och som nu fanns invävd i flaggorna fick de sedan i uppdrag att bygga vidare på för att presentera sitt land i en Powtoon. Det får inte vara helt vilda idéer utan alla har arbetat utifrån realistiska och tänkbara förutsättningar.
En stor fördel med Powtoon är att det eleverna skapar har de också tillgång till hemma. Det gör att de själva kan avgöra i vilken grad de vill engagera sig i det här sista arbetet. En del vill eller behöver göra det mycket och en del mindre. De kan på det här sättet också arbeta med det på den tid som passar dem bäst och sen få hjälp av mig i skolan med tex. innehållsmässigt material eller att lösa problem tillsammans med klasskompisarna. Det är absolut ett sött att flippa klassrummet på, även om det inte innebär att jag i förväg har gett eleverna ett visst inläsningsmaterial. De arbetar efter sina individuella förutsättningar på den tid (och med den mängd tid) som passar dom bäst. Skoltiden utnyttjar vi till lärarstöd och samarbete. De har fått ett slutdatum då allt de vill att jag ska kunna bedöma inför betygssättningen behöver vara färdigt. Under tiden kan diskutera på lektionerna hur de har tänkt och planerat sitt upplägg kring landet. och inte på lektionstid. Eleverna fortsätter sina diskussioner även under lunchen och på rasterna. Att ge eleverna tid och möjlighet är viktigt. Det eleverna behöver veta mer om hjälper jag dom att hitta i forma av film, text, bilder och annat material. De har möjlighet att ta del av det hemma lika väl som i skolan.
Det är ingen ände på de diskussioner som förs. Jag har egentlige inte gett dom mycket mer info än det jag beskrivit ovan och att jag har påmint dom om att dra nytta av alla kunskaper som de har lärt sig under sina år i skolan. Jag får många gånger påminna mig om att det är 12-13åringar det här handlar om, för det är otroligt vilken hög nivå diskussionerna hamnar på.
Export och import är en het fråga. Det är helt på det klara med att beroende på landets klimat så är landets exportproduktion väldigt olika, liksom behovet av import. Renkött byts mot potatis och solenergi. Tropiska frukter i färsk och förädlad form forslas så miljövänligt som möjligt till olika delar av världen och ett lands timmer förvandlas till pappersmassa i ett annat land. Man kan välja att säga att handeln är orealistisk om man skulle se det i ett verklighetens ljus. Jag väljer att säga att mina elever använder sig haft högst relevanta kunskaper på en väldigt hög nivå med tanke på sin ålder och sina förkunskaper.
Analysförmåga
Kommunikativ förmåga
Metakognitiv förmåga
Procedurförmåga
Begreppslig förmåga
Alla fem förmågor arbetar eleverna med hela tiden för att kunna slutföra sitt arbete. De gör det både på enskild nivå och i samarbetssituationer. Samtidigt finner de en mening med de olika kunskaper som de har lärt sig i skolan inom samtliga ämnen. De lägger in de låtar de skapat på musiklektionerna som nationalsånger eller traditionell musik, typiska föremål (som de skapat på slöjden) för landet säljs till turister och kan förklaras hur ett historiskt och sociokulturellt perspektiv. Maträtter som landets invånare älskar har lagats på hemkunskapen. Språket landets invånare talar byggs på b- och C-språken och är beroende av var i världen landet ligger och den historiska bakgrunden. Miljöaspekter vävs in på olika sätt och djurlivet får sin biologiska mångfald i förhållande till både klimat, växtliv och landets unika läge med tanke på plattektonik.
Jag har hört många bra diskussioner under den korta vecka som vi har hunnit arbeta med det här och tänkte nu ge dig två exempel. Men du ska veta att det finns många många fler.
Eleven R har valt att placera ut sitt land (som är en ö) på världskartan. Först, när jag såg landet uppritat på papper var jag fundersam över landets storlek med tanke på dess invånarantal, men nu såg jag att det var ett stort land som hade möjligheter att härbärgera så många människor. Elev en förklarade landets placering och gav mig en ordentlig insikt i att något vi tidigare pratat om verkligen hade gått hem.
"Jo du förstår det ligger ju precis här vid ekvartorn. I vägen för golfströmmen... här - ser du? Men jag tänkte att det blir ju inte så bra för Sverige om ett land ligger här och blockerar hela Golfströmmen. Det är därför den här breda floden går tvärs igenom landet. Så att Golfströmmen kan ta den vägen istället."
Jag vet inte om det här är praktiskt möjligt, men jag är imponerad av att eleven inte bara sett problemet, utan också tagit hänsyn till Sverige i sin planering och dessutom hittat en lösning för att inte störa den ordning som råder idag. Jag måste säga att jag var imponerad.
Nästa exempel kommer från en lunchdiskussion som jag hade med två elever. E förklarade att hen hittat ett utmärkt sätt att tjäna lite pengar.
"Jag har hyrt ut en del av mitt land till O för att få in lite extra pengar. Det är en bit av en vulkan, så jag har inte så stor nytta av den ändå."Ja det lät ju bra tyckte jag samtidigt som jag frågade eleven som hyrde landbiten vad han tjänade pengar på och exporterade i sitt land.
"Jo det är bara bra saker. Exotiska frukter tex och färskt vatten. Vi har mycket och bra kvalité på vattnet i vårt land, så vi säljer det på flaskor. Ja och så atomvapen."Där hickade jag till en aning. Jag fattade det där med vattnet, vi gjorde nämligen ett studiebesök på ett vattenreningsverk häromdagen och det hade tydligen givit en lärdom. Men bra saker och atomvapen var knappast ord jag själv hade kopplat ihop. Jag fick förklarat för mig att det var goda saker eftersom landet tjänade pengar på det, så för det egna landet var det en god sak. Vad andra gjorde med vapnen kunde inte hen ta ansvar för, men de var noga med att se till att endast fredliga länder köpte. Vi hamnade givetvis i en etisk diskussion här, vi fyra vid bordet, men vi pratade också om ifall det verkligen var så bra att tillverka atomvapen. Var gjorde man av tex av allt kärnavfall undrade en bordskamrat. Svaret kom rappt.
"Jamen det dumpar vi i E's vulkan som vi har hyrt."Jag kan säga att den här gången var det E som hickade till. Hen skapade genast en mängd demonstrationer och en blockad nere i hamnen där O's fartyg la till för att lossa sin last. Diplomatiska förhandlingar inleddes vid lunchbordet, men jag vet tyvärr inte om konflikten är löst än. Jag hopas att de advokater som anlitats från andra länder kommer att hitta en fredlig lösning, annars ligger vi alla rätt illa till skulle jag tro.
0 kommentarer :
Skicka en kommentar