Utveckla personlig kompetens

Det sätt som jag arbetar på med IKT som lärare är mitt sätt. Jag hat utgått från hur jag ser på lärande och nödvändigheten med att använda IKT i undervisningen. Det flippade klassrummet fungerar för mig, men det är inget jag kräver av någon annan. Jag kan se att tankar inom modellen kan vara till hjälp för att få lärare att börja använda sig av IKT i klassrummet på ett mer naturligt sätt. För många lärare finns det som inte vill, kan eller förstår hur de ska göra med alla de datorer och paddor som nu börjar hoppa in över våra skoltrösklar. Många rektorer vet det inte heller. De lämnar frågan till lärarna, vilket i praktiken kanske innebär att väldigt lite eller inget alls blir gjort inom det här området. Blir du inspirerad av mina ord så blir jag glad. Det eftersom jag vet att det i sig sprider sig vidare ytterligare genom dig. Till dina elever, till dina kollegor och till din rektor. Du är en viktig del i länken för att vi ska få till en bättre digitaliserad undervisning. Och som vanligt är det väl bäst att skriva: Nej allt behöver inte digitaliseras, men vi behöver alla utvecklas.

Jag har skrivit ner en del förslag på hur vi bättre kan lyckas med att integrera IKT i den dagliga undervisningen. Det är inte några krav jag har. Däremot så tror jag att det kan vara bidragande delar i att sparka igång saker och ting lite mer. Vi vill ha mer digitala verktyg. Fortsätt att satsa pengar på det är min uppmaning till alla de som sitter på skolans skattkista, men det behövs en förändring av det personliga kapitalet också.


Så här kommer mina tankar.

• Se till att IKT är en del av det dagliga arbetet i skolan och inte bara en fråga ("Använder du datorerna?") som bockas av på lärarens medarbetarsamtal. Användningen av IKT ska  uppfylla kunskapskraven enligt Läroplanen och ska vara selektiv (dvs. lämplig för sitt ändamål) och efteråt ge reflektioner över användbarheten. Det här innebär att rektorer och skolledare på olika nivåer behöver ställa krav på lärare, men också att de ska visa på möjligheterna som IKT ger.

• Använd ämnesområden för att bygga upp elever och lärares kunnande inom IKT. Vi behöver inte lära oss expertis vid sidan av i någon större utsträckning. Mycket kan läras i "skarpt läge".

• Ge lärare möjlighet till långsiktig kollegial samverkan inom och med hjälp av IKT. Det behövs för att få fram kritisk reflektion, delande av olika idéer samt forskning om användning av IKT.
Det behöver avsättas tid för den verksamheten i skolorna och använda av kompetenstid till detsamma bör inte ses som något som kommer utöver allt det andra. Det bästa sättet är att helt enkelt låta det vara en del av det ordinarie arbetet. Precis som att IKT ska vara en naturlig del av undervisningen så ska IKT vara en naturlig del av det övriga arbetet för lärare, både i det egna arbetet som på gemensamma punkter, till exempel möten. Hur många för fortfarande anteckningar på möten för hand? Visst fungerar det med papper och penna, men om vi använder digitala verktyg så underlättar det arbetet i flera led. Om vi förväntar oss att så sker så kommer till slut inte heller vara ett problem. Att jag tom vid ett flertal tillfällen medverkat vid möten som ska handla om IKT där mötesdeltagarna inte har med adekvata verktyg känns både lite skrämmande och sorgligt.

• Utvärdera. Glöm inte att ständigt fundera över hur IKT kan förbättra undervisning och lärande. Utvecklingen står inte still. Vi kan alltid lära av andra och av det vi har gjort. Allt behöver inte alltid ventileras på möten, men ta en stund att fundera igenom ditt eget användande av IKT. Blev det som du tänkt? Vad kan du utveckla? Ska du förändra något? Hur kan du göra det bättre, annorlunda eller roligare?

• Får du inte stöd och support? Glöm inte att vara support själv. Dela med dig av det du kan (hur stort eller litet det än må vara) och du kommer att få tillbaka. Twitter, Facebook och andra sociala medier är en guldgruva. Kan inte dina följare hjälpa dig så känner de kanske någon som kan. Retweets och grupper är den hjälpsökandes vän.



Vi behöver skapa en stödjande gemenskap både ute på skolorna och i det utvidgade kollegiet för att hjälpa varandra att göra  IKT till ett effektivt, regelbundet och konsekvent redskap. Det behöver ställas krav och vi behöver ständigt lära mer. Själv utvecklas jag ständigt och ser det som en naturlig del av mitt arbete, även om jag har haft turen att kunna göra det ganska naturligt pga mitt personliga intresse.
Att bli förtrogen med ny teknik kommer inte alltid som ett brev på posten. Vill vi bygga ut användandet av IKT i våra skolor och jämna ut olika nivåer av kunskap måste vi också hjälpas åt att öka tillgången på kunskap och erfarenhet . Vi behöver vara öppna för att pröva nytt och våga tro att just det vi själva kan faktiskt kan bidra till något. Ställa krav och ta emot krav.
Vi behöver gå från att låta tekniken bestämma våra förutsättningar till att medverka till att utveckla lärandet med hjälp av IKT. Så om du har för få datorer eller inte kan precis allt - vad gör du då? Hur löser du ditt "problem" istället för att låta det hindra dig?


Så när vi ännu är inne på den linjen. Du har väl anmält dig till Det Digitala Skollyftet?!