Eleverna ser inte filmerna.
Varför är det så? Full av entusiasm ger man sig ut i flippvärlden och så slutar det med att responsen blir otroligt låg. Det kan till och med vara så att eleverna tar upp det hela till diskussion. De vill ha tillbaka det traditionella. De vill lyssna på när du pratar. Det kan kännas trist att få höra när man så gärna velat lyfta eleverna med ett nytt sätt att tänka. Samtidigt är det trösterikt att de gillar att höra dig prata. Det måste betyda att dina föreläsningar ger något. Det måste betyda att du inte behöver ordna med bloggen, spela in filmer och skapa roliga surveys varenda vecka. Visserligen kan det vara tråkigt om du har lagt upp ett helt batteri redan, men vadå... Du vet nu att det faktiskt har funnits en mening med ditt undervisningssätt i alla år. Övertalning från eleverna kan alltså lätt göra att du lägger ner projektet. Du tänker att för mina elever passar det bäst att få det traditionella och dessutom så är det enklare för mig.
Jag tror inte på att bara kasta sig in i det hela när det gäller flippat. Dels är jag övertygad om att du tjänar på att faktiskt tänka igenom hela modellen ordentligt. För din egen skull. Var står du när det gäller undervisning? Vad tror du på och vad är viktigt för dig? Hur kan du ge bästa möjliga förutsättningar till dina elever? Om du prövat på att flippa så har du förmodligen tänkt tanken att det du redan gör an förändras. Det är början till en mental flipp. Du måste också tänka igenom varför du väljer att lägga om ditt sätt att undervisa. Var ärlig! Är det för att du har läst om det så mycket nu och hört från andra lärare att det är så fantastiskt? Är det för att du har förstått att digitalt på något sätt måste in i ditt klassrum och det flippade klassrummet känns som ett enkelt sätt att göra det på? Eller tror du på att det här är det bästa som just du kan ge dina elever?Om du inte kan förklara för dig själv på ett övertygande sätt om varför du ska flippa klassrummet så kanske du ska fundera på om du är redo att faktiskt göra det. Ta en vända till. Läs på lite mer om modellen. Fundera över hur du skulle kunna flippa ditt klassrum - och vad du än gör så stanna inte vid filmer. Det finns så ånga sätt att flippa klassrummet på och filmer är kanske inte det bästa för dig.
När du så har funderat på var du själv befinner dig är det dags att prata med eleverna. Vi glömmer ofta eleverna när vi tänker undervisning. De sitter där, vi vet att vårt mål är att nå fram till dom. Men på något sätt är det inte aktuellt att diskutera pedagogik med våra elever. Själv ser jag det som en naturlig del av min undervisning att hela tiden föra en dialog med mina elever om vad vi gör, varför vi gör det och hur vi gör det. Jag ger förslag och vi diskuterar bästa sättet att arbeta på. Det behöver inte innebära att det alltid blir som eleverna vill, men de är med i diskussionen. På samma sätt skulle jag inte börja flippa med mina elever utan att tillsammans med eleverna diskutera hur vi lär oss och när vi lär oss. Det är viktigt inte bara för att det ser snyggt ut att skriva det i en blogg, utan också för att göra eleverna medvetna om sitt eget sätt att lära sig.
Dessutom måste vi möta eleverna där de befinner sig. Om du har elever som har gått ett stort antal år i skolan redan så har de en rutin. De vet vad som förväntas av dom och det är enkelt att fortsätta på samma väg. Vad är lättast - att sitta och lyssna på en lektion och bara ta emot eller att "tvingas" vara aktiv i sitt lärande? Många elever väljer det traditionella undervisningssättet eftersom det helt enkelt är bekvämt för dom. Om det är det bästa sättet att lära sig är en annan fråga och en som de inte är vana att ta ställning till. Det är inte heller frågan om att våra elever är lata. Ifall du väljer att kasta in en ny undervisningsmodell från högerkanten utan att resonera med dina elever så kommer du att få en mycket svårare uppförsbacke. Det handlar inte om att de ska få bestämma ifall ni ska flippa klassrummet eller inte. Du ska istället ge så övertygande argument som du kan för varför ni ska göra det här. Har du inte redan då förankrat tanken i dig själv, så kommer du inte heller kunna övertyga eleverna. Här kan det också hända att du inser att filmer inte är just det som dina elever behöver. Om du då sitter redo med en mängd färdigproducerade filmer så kan det kännas bittert. Trots elevernas tveksamhet och fastän du inte längre är riktigt övertygad så sjösätter du projektet och hoppas att det går att ro i hamn någorlunda. Eleverna ser inte flipparna. Det är inte så enkelt att det förmodligen inte kan innehålla något mer än att jag klarar av att komma på lektionerna i alla fall. Eftersom ingen har sett flippen så väljer du att göra en föreläsning i alla fall. Du måste ju gå igenom innehållet på något sätt. En hel lektion kan inte få gå till spillo. Härligt. Eleverna har genast fått en bekräftelse på att de inte behövde se flippen. Det gick bra ändå.
Jag blir inte förvånad om du i det här läget inte får det flippade klassrummet att lyfta tillräckligt för att du ska se förtjänsterna med modellen. Enklast blir kanske att lägga ner alltihop och konstatera att det här bara var dumheter. Traditionellt har fungerat i alla år. Varför försökte du ens?
Du behöver få med dig eleverna på den här resan. För att få det måste du tro på det tillräckligt mycket själv, du behöver ha funderat över hur du ska använda dig av det flippade klassrummet. Vi vill eleverna väl. Vi vill att de ska lära sig. Har de inte tagit del av flippen så faller vi till föga och ger dom det de vill ha i alla fall. Är det vad som är bäst för eleverna? Förmodligen inte. Våga utmana dom. Genomför lektionen som du har tänkt i alla fall. Eftersom du redan tidigare har poängterat att även lektionstid ingår i bedömningen så kan du påminna dom om det i det här läget och sen kasta dom ut i att göra uppgifter som kommer att bli svåra att lösa. Samla sen ihop det hela innan lektionen är slut genom att diskutera med eleverna vad som gick snett. Har de lärt sig något? Varför blev det inte bra? Framför allt: Hur kan de göra för att det ska bli bättre nästa gång. Det är alltså inte frågan om hur du ska göra för att det ska bli bättre nästa gång - utan hur eleverna ska göra. Och de måste komma fram till det här själva.
Det kan ta ett tag innan du har övertygat alla. Du kanske inte är hemma efter en misslyckad lektion eller två. Under tiden så kommer dina elever få en större insikt om sitt eget lärande precis som att du kommer att få detsamma om din egen undervisning.
Om du verkligen vill flippa så ge inte upp. Eleverna är inte lata mer än vad vi lärare själva är det. Utmana det. Ställ dig på barrikaderna och våga göra den mentala flippen hela vägen. Hjälp dina elever att göra samma sak.
Nu förstår jag mycket bättre vad flippat handlar om. Tack för att du så enkelt och prestigefritt delar med dig av dina erfarenheter! Du har rätt i att man ska fundera och läsa på, kanske också diskutera med andra som har prövat eller funderar på det, och framför allt: vi ska alltid inkludera eleverna!
SvaraRaderaVarje liten pusselbit bidrar till en helhetsbild. Roligt att inlägget gav dig en del.
RaderaExakt här är jag med mina sjuor i tyska nu. De vill inte. De tycker det är jobbigt och svårt. Deras föräldrar stöttar dem i att "det minsann inte var nåt fel på papper och penna förr i världen" . Kämpar på. Övriga grupper tycker att det är toppen. Konstigt att det är så olika..funderar på det..
SvaraRaderaDet räcker att du har en stark elev eller förälder som inte är med dig för att det ska bli bra mycket jobbigare. Återigen så är det viktigt att ha funderat igenom sina tankar både en och två gånger och att ha bra bakgrundskunskaper för modellen. Det vet jag att du har Sara och det är du som är pedagogen som avgör vad som är det bästa för dina elever, så kämpa på!
RaderaFlippar jag?
SvaraRaderaHar sedan augusti gått från halvklass (12-15 elever) till helklass (22-25 elever) men inte med mer lektionstid, 60-80 min per vecka. För att klara hjälplistan så att eleverna inte bara sitter och väntar varje lektion har jag samlat enkla filmer med frågor om "how to" som jag kan förutse i en blogg (slöjd 2.0 på WP). Alltså är min "flipp" till för att dubblera mig själv på lektionerna och för att det inte ska bli för trist för eleverna att vänta på mig. Tanken var att de också skulle kunna förbereda nästa moment i det egna projektet hemma så att de var mentalt förberedda när lektionen började. Räknas det som att jag flippar? Jag antar det.
Jag känner verkligen igen mig i att eleverna inte orkar öppna datorn (om den är med) för att titta på filmerna. Men jag ger mig inte och märker att några sätter sig i soffan och kollar, för jag hör min röst från hörnet... Jag ger mig inte.
:-)
Först och främst så vill jag bara säga att jag undrar vem som kom på den "briljanta" idén att ha slöjd i helklass. Hoppas att de tar det ett varv till och tänker igen!
RaderaJag håller med dig - du flippar.
Fråga dig själv "Hur använder jag lektionstiden allra bäst?"
I ditt fall är svaret att skapa en extra resurs. Det jag kan tänka mig är att du eventuellt kan ha svårt för att hinna följa upp så pass bra som du skulle vilja med alla elever. Det är en viktig del av det flippade, men med tanke på den sits som du befinner dig i så förstår jag dig. Hoppas ingen får för sig att säga "Men du klarar ju av halvklass riktigt bra!" Du har löst det bra, men läraren är oersättlig i sin ursprungliga form.
Bara en sak tillägga: Kudos!
...följa upp var det ja. Alla 220 eleverna skriver loggbok digitalt varje vecka. Jag svarar varje vecka.
SvaraRaderaHar järnkoll på förmågorna de utvecklar (eller inte- och då jagar jag på :-))
Ska framföra din tanke om den briljanta idén att ha helklass i slöjd. Blev lovad att det skulle fasas ut vid anställningen. Min gissning är nog 20-grupper i alla årskurser till hösten. Tji fick jag!
Då är jag ännu mer imponerad! Glöm inte att ta hand om dig bara!
Radera...och nu när jag slagit upp ordet KUDOS- Tack!
SvaraRadera:)
Radera