Kvinnlig ödmjukhet i sociala medier

Jag är aktiv i många diskussioner om digitalt lärande på olika sätt i sociala medier. Det finns flera vägar att gå i en diskussion och jag har sett dom alla. Hålla sig till sakfrågan och diskutera utifrån det, byta ämne men hålla sig på gränsen till vad det handlar om ändå, skylla ifrån sig på någon annan samt använda sig av diverse härskartekniker. Bland annat. Knappast förvånande för många är det sistnämnda oftast hanterat av män. Nej jag drar inte alla män över en kam, men för att undvika att nämna namn (vilket jag personligen har fått erfara kan få ödesdigra konsekvenser) så skriver jag om män som en grupp och hoppas att alla ni som inte behöver ta åt er ursäktar mig för det.

Ärligt talat är jag till dels rädd för att skriva det här inlägget. Det kan få konsekvenser. Påpekande om hur fel jag har kan vara en sån konsekvens. Total tystnad likaså, eftersom ingen vågar prata om det. Håll med i alla lägen så kanske du tjänar på det själv någon gång. Du kanske får en liten skärva. Eftersom du så troget har stöttat en man utan att ha vågat ta upp saker till diskussion. Ett sånt här inlägg gynnar inte det. Befarar att den där skärvan inte landar hos mig eftersom jag väljer att vara besvärlig och rikta lampan mot ett fenomen som faktiskt finns. Som jag inte är ensam om att se, men alldeles för ensam om att påpeka.

Faktum är att jag är en medelålders kärring samt lärare som arbetar på grundskolan och borde vara tyst. 

I de pedagogiska diskussionerna och ställningstagandena har jag i vissa mäns ögon alla fel. De kanske inte kan sätta fingret på det. De kanske inte ens tänker på det. Men det visar sig i det bemötande jag kan få.
För om jag diskuterar utifrån min egen erfarenhet är det inte ok. Om jag diskuterar utifrån erfarenhet över huvud taget är det inte ok. Att jag råkar vara kvinna diskvalificerar mig i många mäns ögon till att i grunden ha tillräckliga kunskaper, åtminstone inte motsvarande kunskaper som en man. I ett kollegium på en skola är vi vana vid att mest diskutera med kvinnor. Det kan ha sina för- och nackdelar. När diskussionen börjar föras i de virtuella pedagogiska rummen är läget ett annat. Där finns många män som alltid anser sig veta bättre. Oavsett erfarenhet, bakgrund eller ålder på "kombatanterna".

Jag vill kunna diskutera på lika villkor, men jag upplever alldeles för ofta att det inte är tillåtet. De har hänt att män har försökt tysta ned mig i en debatt med ganska trista metoder. Jag har oftast försökt föra den här diskussionen "bakom kulisserna". Dels för att folk, ja både kvinnor och män, undviker att tala med mig om jag påpekar märkligheter offentligt och jag får rådet att "ta det lite lugnt". Resultatet av de här diskussionerna har rent bokstavligen blivit att jag inte bjuds in till diverse sammankomster och konferenser. Det har både kvinnor och män sagt. Det är bättre att sitta still i båten än att vilja diskutera vissa frågor eller ställningstaganden. Jag har fått erbjudanden om föreläsaruppdrag indragna pga att jag inte är en man, en inbjudan om att få tillhöra en talarförmedling är puts väck och att följa med på resor på mässor utomlands blir plötsligt uteslutet om du vågar belysa fläckar. Jag undrar om samma sak hade hänt en man. Kanske för att mannen inte ens hade behövt påpeka märkligheter. "Det går bra för mig ändå tack så mycket."

Ditt sätt att vara upplevs som helt annorlunda om du är en kvinna jämfört med om du hade sagt och gjort exakt samma sak som man. Vissa män säger att de inte fattar alls vad man pratar om. Därför finns det inte. Andra påstår sig veta, kanske till och med beklagar det, men visar i handling och ord att så inte är fallet. Ytterligare andra behöver inte ens säga något, det märks att de inte gör skillnad på män och kvinnor i debatten och har en helt ok inställning till alla. De senare riskerar förstås själva att råka illa ut med rejäla rallarsvingar i diskussioner.

En kvinna ska vara "ödmjuk", inte säga vad hon tycker i alla lägen, inte visa sina kunskaper och inte våga sig på att ha en erfarenhetsbas som kan vara densamma eller utöver en mans. Jodå. Allt det har jag fått höra. Mitt sätt att framföra idéer och tankar på (har jag fått höra) är helt  ok hos en man, men man "förväntar sig annat från en kvinna". Jag borde inte ta så mycket plats, för "det gör inte kvinnor". Kanske inte alla säger det här i en öppen diskussion, men gärna när det inte syns.

Det handlar inte om män och kvinnor egentligen. Det handlar om respekt. En respekt som ett antal män tyvärr inte har, fast de själva äger en fast övertygelse om att de har det. De anser att de inte gör skillnad på män och kvinnor, att det inte spelar någon roll om det finns attitydskillnader, att det är "tingens ordning", att de bara "utnyttjar den lucka som finns", att de inte fattar vad man pratar om etc. Förmodligen exakt den variation på reaktioner som det här inlägget kan få, inklusive tystnad som är så talande.

För att kunna föra fram egna åsikter så behöver man ödmjukt lyssna. Det gäller både män som kvinnor.

------------------------------------------------------------------------------------

Som en liten parentes så här efteråt. De fem härskarteknikerna. Inte alls svårt att överföra till sociala medier.

- Osynliggörande 
...försiggår när kvinnor blir bortglömda, förbigångna eller ”överkörda”. Osynliggörandet fråntar kvinnor deras identitet eller påminner dem om att de är mindre värda. Att de är oviktiga och betydelseslösa.
- Förlöjligande 
...försiggår när kvinnors insats blir förhånad, utskrattad eller liknad vid djur, till exempel höns. Som när kvinnor sägs vara speciellt känsliga eller att de är sexuella varelser eller när kvinnor blir avvisade som kalla eller cyniska. Alltsammans är beteckningar som vanligtvis inte sätts på mäns reaktioner.
- Undanhållande av information 
...försiggår när män som en självklarhet vänder sig till andra män och kvinnor inte ges information om viktiga saker på arbetsplatsen eller i det politiska livet. Även kvinnors insats i hemmet och med hushållsarbetet förtigs.
- Dubbelbestraffning 
...försiggår när det är fel båda det kvinnor gör och det de inte gör. Den här tekniken tas i bruk mot dem som man har fördomar mot. T ex när kvinnor i kvinnorörelsen beskylls för at vara orsak till alla skilsmässor och samtidigt beskylls för att inte vara tillräckligt aktiva i politiken. Damn you if you do, damn you if you don’t.
- Påförande av skuld och skam
...sker genom förlöjligande och dubbelbestraffning. Det försiggår när kvinnor får veta att de inte är tillräckligt bra, även om anledningen kan vara:
1. att de tänker och handlar annorlunda och på ett nytt sätt i förhållande till män.
2. att de inte har kunnat skaffa sig tillgång till information som männen behärskar.