Lite om nordiska språk

Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken.
I syftestexten:

"Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken."

och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet:

"Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är."

Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Jag minns däremot hur trist det var att på gymnasiet läsa dikter på de olika språken och sedan försöka översätta. Finska tror jag aldrig kom upp på bordet alls. När jag själv började undervisa svenska var jag därför mån om att inte låta den här biten bara handla om en stycke text. För i orden finns det mer än så. Kultur, känslor och en gemensam historia bland annat. När jag har pratat och samarbetat med lärare i de andra nordiska länderna har jag, märkligt nog, slagits av hur lika våra tankar kring undervisning är. Så ska vi kanske börja där? Att bli bättre på att hitta varandra över landsgränserna. Vill du arbeta med kollegoism går det precis lika bra att göra med lärare i de andra nordiska länderna. Själv har jag ständig kontakt och diskussioner med lärare i framför allt Danmark, Norge och Finland. Min blogg har också många läsare från de här länderna. (Hej på er!) Den stora konferensen i Trondheim, NKUL, har varit en av höjdpunkterna för mig i år. Jag hoppas kunna åka nästa år också.

Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. Gör det enkelt och roligt. (Ganska lustigt ordval där med tanke på nordiska språk.) Det mesta går dessutom jättebra att flippa. Jag gör det gärna när jag arbetar med mina elever som är mellan 9 och 12 år. En ganska enkel sak, som också spar tid, är att låta eleverna se en flipp på ett annat språk, för att sedan arbeta med på svenskalektionen. Vad sägs tex om Hanne Kvam Rambergs Å skrive en artikkel. Nu handlar filmen om hur man skriver i ämnet engelska, men samma gäller för både norska och svenska. Jag tror att du förstår principen med att få in de nordiska språken i din ordinarie undervisning. Gjord för äldre elever än mina, men exceptionellt bra med lagom långsam tydlighet så att alla hänger med, även vi lite trögare svenskar.

På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. För överkurs - skriv artiklar på de olika ländernas Wikipedia. (De behöver komma ikapp svenska Wikipedia med antalet artiklar, så vi kan lägga in en hjälpande hand där.)

Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Inte bara barnsånger, vilket lätt blir fallet när vi tar itu med språk som är ovana för oss. Själv använder jag gärna Kim Larsens Baggaardskatten för att arbeta med danska. 

Låt först eleverna lyssna på sången. Dom kommer inte förstå ett dugg med största sannolikhet. Sen delar du ut texten på danska och låter eleverna arbeta med den. Nu är det förmodligen enklare att förstå. Vi stryker under ord, förklarar och diskuterar. Vad är likt - vad är olikt? En del ord behöver de få hjälp med att översätta. När du låter eleverna lyssna på låten en tredje gång kan du antagligen se ett leende sprida sig. De känner igen. De vet. De kan danska!
I alla fall lite.

Om du nu inte gillar just Kim Larsen så går det självklart bra att välja annan musik. Men inte barnvsor, ok?
Igenkänningsfaktorn med berättelser som eleverna redan känner är aldrig fel att använda sig av. Alltså kommer ett sångtips till så här när vi närmar oss jul: Julekveldsvise med Oslo Gospel Choir:

Om du kan tänka dig att arbeta en längre tid med norska så kan jag inte göra något bättre än att tipsa dig om en av mina barndomsfavoriter:

Brødrene Dal og Professor Drøvels Hemmelighet
Den håller fortfarande med den oförglömliga repliken
"Se! Professor Drøvels støvel!".

Läs Anders And eller se en film på Youtube med densamme. Det finns en hel del och det är en utmaning.
På svenska Yle finns massor på svenska, men med en finsk utblick.
Hele Norges turplanlegger från NRK är en guldgruva med massor av natur och kultur från Norge.
Danska DR kan du alltid använda och varför inte lyssna på isländska i ett sammanhang på RÚV? Nyheter är minst lika intressanta, om inte mer, på ett annat språk.
Mulan på isländska - vad sägs om det?
För samiska känns Sápmi självklar.
Svårt att hitta info om färöiska? Lär dig färöiska med ett enkelt spel. Färöiska språkrådet - Føroyska málnevndin - kanske kan ge något. Språktidningen har skrivit om det färöiska alfabetet. Och så lite geografi från Färöarna. Sen finns det minsann gratis närkurser i färöiska.
Glöm inte heller att skypa med klasser i de nordiska länderna. När jag har gjort det har jag själv varit ganska orolig för hur jag ska klara språket "live". Mina elever har däremot tagit det som den mest naturliga saken i världen.

På Facebook finns tex grupperna Nordiske Språkpiloter, Nordisk skolesamarbejde och Nordisk forum. 
Sidan Nordisk sprog från danska DR tar upp svenska, danska och norska ur flera perspektiv.
Skolverket har en sida om Nordiska språk med en hel del material.
Undervisningsmaterial om Norden från Nordiskt samarbete får du inte missa. Där finns massor av fakta samt länkar till ordböcker, kartor och gratis bilder från Norden.

Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan. Tips någon?