14 april 2013

Jag är lärare!

Jag kan säga rubriken med stolthet. Och det fastän jag inte har fått min legitimation än. Orsaken till att jag trivs i skolan är enkel. Det beror på eleverna. På vilket annat jobb kan man öppna dörren och mötas av glädjetjut från sina medarbetare?
"Ja! Nu är Karin här!"
Vilket annat jobb bjuder på nya upplevelser varje dag som gör att du känner glädje och hopp inför framtiden? Ett jobb som ger så mycket positivt för hjärtat att du väljer att stanna trots att yrkesval inte är utan mörka moln.
Jag erkänner att jag just nu inte trivs till 100 % med att vara lärare. Det har inget med eleverna att göra och det har ingenting med min undervisning att göra. Jag märker bara hur ofta mitt yrke ifrågasätts av media och som en följd av det så ifrågasätts även jag av många "vanliga människor". Inte för att jag är läraren Karin Brånebäck, utan för att jag är lärare. Jag ses nämligen ofta inte som en individ utan som en del av en massa. Jag står som representant, och i somliga fall mer eller mindre ansvarig, för hela det svenska skolsystemet. Logiken är långt ifrån klockren, men tycks se ut så här:

Alla vet att lärarutbildningen är dålig.
Alla vet att den svenska skolan dålig.
Alltså är alla lärare dåliga.
Karin är en lärare.
Alltså är Karin en dålig lärare.

Stoltheten sitter i mig. Jag väljer att inte ta åt mig av en allmän kritik. Jag vet att jag är en bra lärare och jag vet att skolan är så mycket mer än det media väljer att visa upp. Ett ganska vanligt uttalande du kan få rakt tillbaka som lärare när du vill diskutera ditt yrke är
"Jamen om du inte trivs så byt jobb då! Du har själv valt att bli lärare, så skyll dig själv om du har dålig lön och inte orkar med!"
Det kan jag få höra även om det är dom positiva sidorna jag försöker lyfta fram för att förklara att skolan inte är så genomdålig som min motdebbatör tror. Har du valt att bli lärare så har du (utifrån det här perspektivet) således inga rättigheter att diskutera hur skolan kan utvecklas, även om du gör det utifrån det positiva som redan finns. Du ska helt enkelt knipa och trivas oavsett vad. Det är för mig ett märkligt sätt att försöka locka kompetenta människor att välja läraryrket. På samma sätt så förstår jag inte hur alla negativa skriverier ska hjälpa skolan. Visst ska det som inte är bra diskuteras, men att alltför ensidigt rapportera om elände hjälper bara till att sänka.
Det är nästan så att det skulle behövas någon sorts kvoteringssystem, där media förbinder sig att faktiskt väga upp artiklar om det som inte fungerar i skolan med ett motsvarande reportage från verkligheten där det faktiskt gör det. En utopi kanske, men samtidigt en önskan om att få en rimlig chans att faktiskt kunna lyfta skolan tillsammans med alla andra kollegor som gör ett så väldigt bra jobb.

Det händer, om än sällan, att det skrivs om allt det positiva som sker i skolan och den kraft som finns hos lärare. Det lyfter mig. På sistone har jag inte fått särskilt mycket av den kraften.
Jag älskar att undervisa, interagera och utvecklas tillsammans med mina elever. Jag älskar att se och medverka till skolutveckling. Jag vill vara en del av att skapa lärande för elever.

Det är ändå med en viss sorg som jag ibland funderar över hur länge till jag kommer att vilja fortsätta säga

Jag är lärare!






14 kommentarer :

  1. Bra skrivet! Mediadrevet är inte kul och inte särskilt nyanserat. TIll skillnad från förr kan vi faktiskt ryta tillbaka nu i sociala medier! För oss som jobbar med feedback är det naturligt att väga upp negativa kommentarer med minst lika många positiva, men den kompetensen har inte journalister tydligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Helena. Jag tror att det här drevet i värsta fall kan få fler riktigt bra lärare att fundera över att vilja sluta snarare än att orka fortsätta kämpa för skolutvecklingen. Skolan är så mycket bättre än den porträtteras i media. Det gör mig så ledsen.

      Radera
  2. Så bra skrivet, tyvärr känner jag igen mig väldigt väl.. Har känt just så där som du skrev i kommentaren att jag undrar hur länge till som jag orkar, men just nu är skolutvecklings-frågorna alldeles för intressanta så jag försöker fokusera på det och inte "ta åt mig" av allt det som du nämner. Men det är svårt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas att vi orkar. Jag får se hur länge jag själv orkar.

      Radera
  3. Tydligt, bra, vemodigt ... en till som känner igen sig:( Men du ska veta hur mycket inspiration du sprider, inte bara till elever, utan till oss andra "tappade sugar" - jag "lånade" din elefant vid en ws häromveckan. Var en aning nervös då det var ett tag sedan sist, men med dina elefant och Jante tankar i bakhuvudet och min sydafrikanska pärlelefant framför mig gick det hyggligt bra. Många undrade till sist nyfiket vad den där elefanten gjorde på No biennalen - jag berättade och spred dina tankar!! Tillsammans blir vi starkare !!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är att få höra sånt här som stärker mig mer än något annat! Tack!

      Radera
  4. Superinspirerande inlägg! Jag tröttnade på att vara lärare och var bokförlagsmänniska i två år, men jag insåg att jag var tvungen att komma tillbaka och vara en lärare igen eftersom jag verkligen älskar att vara det och eftersom jag ändå tror att det är vi, lärare, som kan och ska förändra. Ditt inlägg ska jag sprida!

    SvaraRadera
    Svar
    1. En gång lärare - alltid lärare! Kul att du hittade tillbaka.

      Radera
  5. Just sådana här tankar fyller även min tid. Jag önskar mig... arbetsro.

    SvaraRadera
  6. Så godt du skriver, og så enig jeg er. Dette gjelder også for Norge. Inspirerende å følge bloggen din. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Vi har mycket gemensamt i Sverige, Norge och Danmark. Det är så bra att kunna mötas i det digitala rummet. Finland är väl det stora undret som alltid lyfts och Island... vet jag inte så mycket om.

      Radera
  7. Jag är lärare, inne på mitt 20 år! Jag älskar mitt jobb, mina elever och känslan av att gå in i klassrummet på morgonen! Men jag kan också känna mig ledsen när jag får försvara mitt yrkesval på fester och annat, att vara lärare är att vara ett allmänt villebråd som alla får ha åsikter om. Men jag håller huvudet högt och tänker på alla underbara elever jag mött och kommer att möta! Just nu inspireras jag av dina tankar om det flippade klassrummet och tankarna om The Big Five. Mycket nytt som är kul att få med i sin undervisning. Kämpa på!
    Kram
    Maria Godolakis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns så många positiva lärarkrafter. Du är en av dom!
      Tack!

      Radera